Svensk-norsk samarbeid i nordområdene

Kunnskap er navet i nordområdestrategien, og begge sider legger stor vekt på utvikling av samarbeid mellom regionenes universitets- og forskningsmiljøer. I dokumentet sees det også på videre samarbeidsmuligheter om infrastrukturprosjekter i regionen, om muligheter innen gruvedrift og ikke minst på de tre spesifikke områdene telemedisin, marin bioprospektering og romindustri.

Les hele dokumentet:

Ett referensdokument till användning i vidareutvecklingen av svensk-norskt samarbete i ländernas nordområden

Sammanfattning

• Norska och svenska myndigheter önskar lägga villkoren bäst möjligt till rätta för en vidareutveckling av samarbetet mellan våra två länder inom näringslivsutveckling, utbildning, forskning och infrastruktur.
• Det är en stor utmaning att nyttiggöra Nordområdenas ekonomiska utvecklingspotential knuten till den fortsatta utvecklingen av petroleumverksamheten och samtidigt bevara de unika natur­värdena och vara ledande i den internationella klimatpolitiken.
• Det lyfts fram ett vitt spektrum av andra områden med utmärkta möjligheter. Det handlar om högteknologisk utveckling inom områden som rymd och marin bioprospektering, bioenergi, om att utveckla traditionella näringar som gruvor och turism på ett hållbart sätt samt fiskodling m.m.
• I länderna finns sammantaget en ovanligt god tillgång till såväl tekniska som ekonomiska resurser i en unik miljö, och det handlar om att skapa förutsättningar för att dessa kan komma till gemensamt utnyttjande. Ett samarbete med denna inriktning är av stort värde.
• Regeringarna och andra offentliga aktörer har en viktig roll. Det gäller grundläggande förutsättningar som energiförsörjning och transport­infrastruktur, och ett informations- och erfarenhetsutbyte mellan regeringarna har redan etablerats när det gäller infrastruktur­-planeringen.
• EU:s regionalstöd och bilaterala stöd till gränsöverskridande projekt
  måste utnyttjas så samordnat och effektivt som möjligt, inte minst när det gäller infrastruktursatsningar.
• En nyckelfråga för ökad kunskap och positiv utveckling i området är vidare att främja samarbetet mellan regionens universitets- och forskningsmiljöer.
• Det finns ett starkt intresse av att alla berörda stater slår vakt om den värdefulla miljön i Barentshavet och att naturresurserna förvaltas på ett ansvarsfullt och långsiktigt hållbart sätt.
• Näringslivets roll är dock avgörande för att samarbetspotentialen skall kunna utnyttjas. En förutsättning för framsteg är att näringslivets beslutsfattare blir övertygade om möjligheterna. I det sammanhanget spelar bl.a. följande aktiviteter en viktig roll:
• Konferensen på Voksenåsen den 26 april om samarbetsmöjligheter när det gäller underleveranser till olje- och gasföretag.
• Näringslivsdelegationen, under ledning av Marcus Wallenberg, som skall besöka Tromsø og Melkøya den 10–12 juni. I denna deltar också utrikesministrarna Jonas Gahr Støre och Carl Bildt samt svenska näringsministern Maud Olofsson.

Uppdraget

På initiativ av Sveriges och Norges utrikesministrar har möten ägt rum mellan de svenska och norska regeringskanslierna med uppgift att kartlägga samarbets­möjligheter i Nordområdena. Vid ett möte i Oslo den 6 februari 2007 överenskoms att ett gemensamt papper skulle utarbetas med en kartläggning som underlag för den fortsatta processen.

Bakgrund

I den strategi för nordområdena som den norska regeringen presenterade den 1 december 2006 konstateras att regeringens viktigaste satsning under de kommande åren är att utnyttja möjligheterna i dessa områden. Bakgrunden sägs bl.a. vara vikten av att utveckla grannskapet med Ryssland, att bekämpa illegalt fiske och att på ett ansvarsfullt sätt förvalta de förnybara fiskeresurserna, samt att på ett hållbart sätt utnyttja de möjligheter Barentshavet erbjuder att bli en ny europeisk energiprovins. Det slås fast att ett överordnat mål för den norska regeringens politik i området är att skapa hållbar tillväxt och utveckling. Tre drivkrafter identifieras som nyckelfaktorer för strategin: energi, Ryssland och klimatfrågan. Vad gäller relationerna till Ryssland läggs fokus bl.a. på möjligheterna för utvidgat energisamarbete, åtgärder för att underlätta passager över den norsk-ryska gränsen, arbetskraftsinvandring och åtgärder för att främja ryska studenters studier vid norska läroanstalter.

Även för Sverige är utvecklingen i nordområdena av stort intresse. Området är av strategisk betydelse, inte minst med tanke på de stora energi-tillgångarna. Utvecklingen av relationerna mellan Ryssland och Norge i området är av betydelse för bedömningen av rysk politik och ryska förhållningssätt i en rad avseenden.

Det finns ett starkt intresse av att alla berörda stater slår vakt om den unika och värdefulla miljön i Barentshavet, och att naturresurser förvaltas på ett ansvars­fullt och långsiktigt hållbart sätt. Norge har för närvarande ordförandeskapet i Arktiska rådet och därefter följer Danmark och Sverige. De tre länderna har valt hållbart användande av naturresurser som en gemensam prioritering under sina ordförandeskap och har tillsammans uttryckt att det är av största vikt att höga miljöstandards används vid aktiviteter och att all användning av natur­resurser skall vara hållbar och baseras på ett ekosystemtänkande.

Det ligger också i Sveriges och Norges intresse att, i samverkan med andra stater i regionen, bidra till att ytterligare stärka den goda säkerhetspolitiska situationen som i dag utmärker nordområdena. Ett brett utvecklat samarbete ökar våra möjligheter att möta de hot som utgör risker för den gemensamma säkerheten, såsom exempelvis gränsöverskridande organiserad brottslighet, spridning av massförstörelsevapen, smittsamma sjukdomar och människohandel.

Petroleumverksamheten i Barentshavet kommer att leda till ökad ekonomisk aktivitet med nya möjligheter för svenska företag att medverka både i projekt offshore och i utvecklingen på land. Parallellt förväntas ökad aktivitet i andra näringsgrenar särskilt knutna till havets resurser och turism. Den geografiska närheten och det faktum att Sverige och Norge är delar av en gemensam nordisk elmarknad gör det uppenbart att samarbete är angeläget när det gäller infrastruktur och kraftförsörjning.

Även i Sverige sker en dynamisk utveckling i de norra delarna av landet, sammanhängande framförallt med höjda råvarupriser och stora investeringar i gruvdrift och mineralprospektering. LKAB investerar f.n. stora belopp i en moderniserad utskeppningshamn i Narvik.

I den norska nordområdesstrategin betonas vikten av att vidareutveckla en aktiv dialog med grannar, partner och allierade i frågor rörande utvecklingen i nordområdena. För den svenska regeringen är det ett viktigt mål att utveckla det svensk-norska samarbetet i dessa områden i alla avseenden, och bedömningen görs att ett sådant samarbete kan främja näringslivsutveckling och sysselsättning.

Rennäringens situation och de särskilda utmaningarna i det arktiska jordbruket i området skall uppmärksammas när naturresurser och infrastruktur skall utvecklas.

Petroleumverksamheten

Petroleumverksamheten i Barentshavet nu och i framtiden är en central drivkraft bakom det växande intresset för näringslivsutveckling och samhälls­utveckling i norr. 

I den förvaltningsplan för Barentshavet som den norska regeringen presenterade i mars 2006 utvärderas konsekvenserna av petroleumsverksamheter i dessa stora havsområden, och en omfattande prospekteringsaktivitet pågår och planeras. Det kan förväntas att nya fynd görs, och att detta kan leda till stora investeringar, både offshore och på land.

I nordområdesstrategin konstateras att intresset för petroleumverksamhet är stort och att området kan komma att bli en betydande petroleumprovins. En aktiv tilldelning av licenser för prospektering förutskickas, liksom stora investeringar under den kommande 10-årsperioden. Med effekterna på lokalt näringsliv från Snøhvit-utbyggnaden som exempel görs bedömningen att den fortsatta petroleumverksamheten kommer att utgöra en betydande tillväxt­stimulans i regionen. Motsvarande aktiviteter på rysk sida kan antas komma att ha betydelse för norska företag och för utvecklingen i Östfinnmark, särskilt om Shtokman-projektet förverkligas.

Det aviseras att ett särskilt projekt kommer att igångsättas där en kartläggning skall göras av petroleumverksamhetens regionala spridningseffekter.

För svensk del finns anledning att uppmärksamma dels möjligheten till underleveranser från svenska företag till olje- och gasföretag som opererar offshore i Barentshavet och som investerar i Nord-Norge, dels deltagande i den ekonomiska utveckling i nordområdena som blir ett resultat av den expanderande petroleumverksamheten (investeringar i t ex infrastruktur, bostäder, kraftförsörjning m.m.).

Vilka samarbetsmöjligheter som finns när det gäller underleveranser till olje- och gasföretag måste närmare identifieras på företagsnivå. Sveriges Exportråd har en viktig roll att spela när det gäller att sprida information till svenska företag om affärsmöjligheter och att skapa möjligheter till kontakter.

På svensk sida finns ett intresse att medverka i den planerade studien om petroleumverksamhetens spridningseffekter. Den norska regeringen har i strategin sagt sig vilja ”legge til rette for en vidareutvikling av det grense­overskridende økonomiske samarbeidet med våre naboland i nord”.

Infrastruktur

God transportinfrastruktur är en förutsättning för näringslivsutveckling. Investeringar i infrastruktur är till sin natur långsiktiga och måste basera sig på prognoser för ekonomisk utveckling och transportbehov, härunder potentialen inom petroleum, gruvdrift, mineralprospektering, handel och turism. Kvaliteten på infrastrukturen i de svensk-norska nordområdena är naturligtvis av stor betydelse för utvecklingen av svensk-norskt samarbete och utbyte.

Både den norska och den svenska regeringen har satt igång planerings­processer för långsiktig infrastrukturutveckling under perioden 2010–2019.

Det är angeläget att en nära dialog sker mellan de två ländernas myndigheter i denna planeringsprocess, och ett sådant samråd har också etablerats mellan regeringarna. Ett gemensamt initiativ har också tagits för att vidga detta samråd mot Östersjöländerna.

I ett svensk-norskt nordområdeperspektiv är det naturligt att särskilt peka på betydelsen av järnvägen mellan Narvik och Kiruna (Ofotbanen/ Malmbanan) för gruvdriften i Norrbotten och för utvecklingen i Narvik. LKAB har signaliserat ett betydande behov för uppgradering av järnvägen mellan Narvik och Kiruna i samband med införandet av nya malmvagnar och planerna om väsentligt ökad malmtrafik under åren framöver.

I tillägg till malmtransporten är järnvägen viktig for ARE-tågen (Arctic Rail Express), annan gränsöverskridande godstransport och turistrelaterad tågtrafik.

Projektet Northern East-West Freight Corridor (N.E.W.) pekar på betydelsen av en väl fungerande järnväg från Narvik över den svensk-finska gränsen och vidare österut. Projektet går ut på att starta godstransport mellan Kina och USA. Korridoren är planerad på järnväg via Kazakstan, Ryssland, Finland, Sverige och Norge, och fartygstransport från Narvik till USA:s östkust. Projektet ”Barents Link” är en järnvägs­förbindelse för godstransport som forbinder den skandinaviska delen av N.E.W.-korridoren med Archangelsk och Komi i Nordväst-Ryssland. Projektet är av speciellt intresse för Barentsregionens konkurrenskraft.  

Regeringarna i Sverige och Norge bedömer att det i de båda länderna handlar om att använda existerande järnvägsnät. Eventuella frågor om åtgärder i dessa järnvägslinjer kommer att prövas i de nationella planeringsprocesserna.

På vägsidan finns det inga konkreta planer om nya vägförbindelser mellan Nord-Sverige och Nord-Norge, men det genomförs aktuella åtgärder på eksisterande vägar som kan vara av betydelse för gränstrafiken, exempelvis på E10 och E6 norr om Narvik.

Flera Interreg-projekt på infrastrukturområdet pågår f.n. Projektet ”Sustainable Transport in the Barent Region” (STBR) omfattar hela Barentsområdet, och nationella transportmyndigheter i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland deltar som partner. En pågående utredning i Interreg-projektet STBR II, om näringslivets behov for vägkorridorer i Barentsregionen, slutförs under 2007. 

Norskt, svenskt och finskt vägväsende deltar tillsammans med gränskommuner i de tre länderna som partner i Interreg-projektet ”Nordlysvägen” som omfatter informationsinsatser for turismen längs E8 i Norge och Finland och den parallella vägen (riksväg 99) på svensk sida i Tornedalen.

Gruvnäring

Intresset för mineralprospektering i norra Sverige är f.n. mycket stort, liksom i norra Norge. Utöver LKAB finns företag som Blackstone och Boliden, vilka arbetar i båda länderna och utnyttjar våra gemensamma geologiska strukturer. De svenska gruvföretagens beslutade och planerade investeringar är mycket stora – enbart LKAB har ett investeringsprogram på ca 20 mrd kr.

Som nämnts har företaget investerat 1 mrd kr i en moderniserad utskeppnings­anläggning i Narvik. Detta är ett exempel på hur gruvnäringens expansion i Sverige också har positiva effekter på Norge.

Redan idag förekommer gemensamma marknadsföringsinsatser av vår berggrund i relevanta fora liksom regelbundet samarbete på myndighets­nivå (geologiska undersökningar).

De två regeringarna bör gemensamt uppmärksamma vilka konsekvenser och vilka synergier denna utveckling kan få i de bägge länderna. Bl a bör effekterna på infrastrukturutveckling och energiförsörjning beaktas.

Rymd

Både Sverige och Norge bedriver verksamhet inom rymdforskning och styrning och kontroll av satelliter. Norge på Svalbard/Tromsø/Andøya och Sverige på Esrange utanför Kiruna. Inför Europas kommande satellit­navigerings­system GALILEO kommer markstationer att samordnas mellan dessa platser. Inom rymdforskningen (sondraketer och ballonger) finns potential för ökat samarbete, och respektive myndigheter, Norsk Romcenter och Rymdstyrelsen, för diskussioner i frågan.

Energisamarbete

Länsstyrelsen i Norrbotten och Nordland fylkeskommun har ställt sig bakom en förstudie om leveranser av naturgas till intressenter i norra Sverige från en LNG-terminal i Narvik. Förstudien bedrivs i samarbete med Naturgass Nord i Narvik och berörda industrier och kommunala fjärrvärmeverk i Norrbotten.

Näringslivsutveckling och petroleumverksamhet innebär att ökad fokus ställs på kraftförsörjning och överföringskapacitet mellan Sverige och Norge.

Ny kapacitet kommer att behöva tillföras i Nord-Norge, och det är naturligt att utbyggnaden sker i samarbete mellan norska och svenska företag. Kontakter pågår om svenska företags medverkan i utbyggnad av fjärrvärme och kraftvärme.

Frågan om ev. förstärkningar av det svensk-norska överföringsnätet diskuteras i Nordel. Inom Nordel företas f.n. en studie som sträcker sig fram till 2015, där man utgår från olika scenarier vad gäller bl.a. utbyggnaden av vindkraft och vad detta i så fall innebär för stamnätet. 

Övrigt

Den svenska näringslivsdelegationen, som besöker Tromsø och Melkøya 10–12 juni i år, kommer att fokusera på samarbete inom följande sektorer i nord: petroleum, gruvdrift, marin bioprospektering, telemedicin och rymd-jord-teknologi.

I tillägg kommer samarbete mellan universitets- och forskningsmiljöerna i norr vara viktigt och kunna bidra till ökad kunskap och en positiv utveckling i området. Den största utmaningen för den näringslivsinriktade och privat­finansierade forskningen i nord är tillgång till kapital i forsknings­intensiva brancher.

Nutek och Innovasjon Norge planerar att inleda en diskussion om en förstärkning av samarbetet i de nordliga regionerna inom befintliga ramar.

Miljöteknologi och miljöövervakning är satsningsområden för Innovasjon Norge och har på sikt en betydande potential för näringslivsutveckling och samarbete i nord.

De marina näringarna är viktiga i den nordliga landsdelen både i förhållande till tillväxtskapande och sysselsättning. Här finns det betydande utvecklings- och investeringsmöjligheter inom ramen för svensk-norskt samarbete.

Inom turism och upplevelsesnäringar finns det potential för ökat samarbete mellan länderna på Nordkalotten. Sverige och Norge bör till exempel kunna utvärdera ett samarbete om utveckling av gemensamma destinationer för rysk turism till våra länder.