4 Kommuniké från det nordiska utrikesministermötet i Västerås, den 25 augusti 1998
Utrikesministrarna underströk det nordiska samarbetets betydelse för utformningen av ländernas utrikespolitik i närområdet, i Europa och globalt. Ministrarna mottog en särskild rapport om nordisk samverkan inom utrikespolitiken. De konstaterade att tillhörigheten till olika internationella sammanslutningar och skilda säkerhetspolitiska vägval inte har minskat den grundläggande intresse- och värdegemenskap som präglar det nordiska samarbetet. Utrikesministrarna enades om att söka ett tillfälle till närmare dialog med företrädare för Nordiska rådet om aktuella utrikespolitiska frågor av betydelse för det nordiska samarbetet.
Utrikesministrarna underströk nödvändigheten av att den nordiska passfriheten består när Schengensamarbetet integreras i EU. De välkomnade EU:s beslut om ett mandat för förhandlingar med Island och Norge om ett avtal beträffande de institutionella arrangemangen. Ministrarna underströk vikten av att förhandlingar snabbt kommer igång och avslutas framgångsrikt, så att avtalet med Island och Norge träder i kraft samtidigt som Amsterdamfördraget.
Utrikesministrarna konstaterade att Europeiska rådets beslut i Luxemburg om EU:s inklusiva anslutningsprocess, omfattande alla de elva kandidatländerna, gett dessa länder en klar målsättning och drivit på reformprocessen i samtliga länder. Ministrarna välkomnade det österrikiska ordförandeskapets målsättning att inleda substantiella förhandlingar under hösten. Ministrarna knöt starka förhoppningar till att dynamiken i anslutningsprocessen leder till att fler länder kan kvalificera sig för anslutningsförhandlingar om medlemskap.
Ministrarna underströk betydelsen av att alla kandidatländer deltar i anslutningsprocessen individuellt och på lika villkor, och att de bedöms på grundval av samma kriterier. Ministrarna uttryckte förhoppningen att Lettlands och Litauens framsteg i reformprocessen skall resultera i att Kommissionen i slutet av 1998 kan rekommendera att anslutningsförhandlingar inleds med dessa länder.
Utrikesministrarna konstaterade att en utvidgning av EU också innebär en utvidgning av EES och framhöll betydelsen av nära nordiskt samråd i detta avseende.
Ministrarna underströk den stora betydelsen av att, som ett led i EU:s utvidgningsprocess, allmänt stärka samarbetet i rättsliga och inrikespolitiska frågor. Därigenom kan samarbetet på områden som kampen mot internationell brottslighet, asyl, immigration och gränskontroll stärkas. Ministrarna framhöll vikten av fortsatt stöd till de baltiska länderna på dessa områden och underströk att det fortsatta arbetet bör drivas av ministerier och myndigheter med specifikt ansvar för dessa frågor. I detta sammanhang noterade ministrarna med tillfredsställelse att de nordiska justitieministrarna vid sitt möte den 25 juni 1998 i Visby hade diskuterat hur detta samarbete kan fördjupas. Ministrarna underströk även betydelsen av en kontinuerlig dialog med EU:s medlemsländer och Europeiska kommissionen i syfte att öka transparens och samordning av stödet. Det nordiska initiativet på området har positivt bidragit till denna process. Ministrarna välkomnade också det initiativ som tagits i Europeiska konferensen att inbjuda Island och Norge att delta i expertgruppen mot internationell organiserad brottslighet, som är ett viktigt komplement till Schengen-samarbetet.
Utrikesministrarna uttryckte sin tillfredsställelse med att EU:s toppmöte i Cardiff noterat den nordliga dimensionens betydelse för unionens utveckling. Ministrarna konstaterade att uppföljningen och utvecklingen av detta initiativ blir ett viktigt element i arbetet inom unionen när de tre nordiska medlemsländerna, i tät följd, innehar ordförandeskapet under perioden 1999-2002.
Ministrarna välkomnade de viktiga ändringar i medborgarskapslagen som det lettiska parlamentet antagit med anledning av rekommendationer från OSSE:s högkommissarie för nationella minoriteter. De noterade att högkommissarien förklarat att huvudelementen i hans rekommendationer härigenom uppfylls. Ministrarna menade att man nu inte bör ställa krav på förändringar i den lettiska medborgarskapslagstiftningen utöver OSSE:s rekommendationer. Ministrarna uttryckte sin förhoppning att resultatet av en folkomröstning i Lettland kommer att bekräfta de av parlamentet beslutade lagändringarna.
Utrikesministrarna beklagade att det fortfarande finns utestående problem mellan Ryssland och Lettland. Ryska ekonomiska åtgärder mot Lettland är oacceptabla, och motverkar regional stabilitet och samarbete. Ministrarna underströk vidare att ett undertecknande från rysk sida av det bilaterala gränsavtalet är ytterst angeläget för att skapa förtroende mellan de två grannländerna.
Ministrarna noterade med tillfredsställelse den positiva utvecklingen inom Barents- och Östersjösamarbetet och konstaterade att regionalt samarbete bidrar till stabilitet, ekonomisk utveckling och integration i regionen. De underströk vikten av konkreta samarbetsåtgärder och noterade den lovande utvecklingen avseende samarbetet om atomsäkerhet och åtgärder mot kärnavfall.
Utrikesministrarna underströk den stora betydelse som den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i Ryssland har för norra Europa. De uttalade sitt starka intresse av nära samarbete med Ryssland i dess strävan att fullfölja den påbörjade reformprocessen liksom för att vidareutveckla samarbetet med Ryssland inom europeiska och euroatlantiska samarbetsstrukturer.
Utrikesministrarna uttryckte stark oro över det intensifierade kriget i Kosovo och den allvarliga humanitära krisen. Humanitära organisationer och internationella observatörer måste beredas fullständigt, fritt och varaktigt tillträde till provinsen. President Milosevic bär ett tungt ansvar för de svåra umbäranden som civilbefolkningen i Kosovo nu utsätts för. Ministrarna välkomnade säkerhetsrådets uttalande den 24 augusti som bl.a. uppmanar till omedelbart eldupphör.
Ministrarna välkomnade bildandet av en kosovoalbansk förhandlingsdelegation. Samtliga parter uppmanades att aktivt stödja förhandlingsprocessen och medverka till en politisk lösning inom Förbundsrepubliken Jugoslavien. Ministrarna gav sitt stöd åt kontaktgruppens ansträngningar och underströk vikten av internationell samverkan för att lösa och förhindra en spridning av konflikten. Ett starkt engagemang och fortsatt enighet hos det internationella samfundet är förutsättningar för en varaktig lösning. Betydelsen av att Förbundsrepubliken Jugoslavien samarbetar med OSSE betonades.
Utrikesministrarna framhöll att Iraks beslut att suspendera samarbetet med UNSCOM och IAEA är fullständigt oacceptabelt och kränker såväl säkerhetsrådets resolutioner som den överenskommelse som FN:s generalsekreterare och Irak slöt i februari. Ministrarna uttryckte sitt fulla stöd åt UNSCOM och IAEA och betonade vikten av att Iraks massförstörelsevapen till fullo elimineras i enlighet med säkerhetsrådets resolutioner. Ministrarna underströk att Irak utan dröjsmål och fullt ut måste återuppta sitt samarbete med UNSCOM och IAEA. Iraks agerande förhindrar arbetet med att eliminera Iraks massförstörelsevapen och därmed säkerhetsrådets möjligheter att häva sanktionerna.
Utrikesministrarna fördömde den senaste tidens avskyvärda terrorhandlingar. De uttalade i detta sammanhang förståelse för USA:s reaktion mot den av Osama bin Laden ledda terroristgruppen för att försvara amerikanska medborgares säkerhet. De underströk behovet av att intensifiera det internationella samarbetet för att finna effektiva medel mot terrorism. Ministrarna betonade vikten av att åtgärder mot terrorism vidtas inom ramen för internationell rätt.
Utrikesministrarna uttryckte stor oro över den nuvarande krisen i Demokratiska Republiken Kongo och upprepade behovet av en fredlig förhandlingslösning av konflikten. De underströk principerna om territoriell integritet samt respekten för den Demokratiska Republiken Kongos suveränitet. Utrikesministrarna uttalade djup oro över rapporterna om andra staters inblandning i den aktuella konflikten. Ministrarna uttryckte sitt fulla stöd för de regionala initiativ vilka syftade till en fredlig lösning på konflikten, i vilket de särskilt välkomnade president Mandelas ansträngningar. Utrikesministrarna instämde också i appellen om omedelbar vapenvila och påbörjande av politiska förhandlingar.
Under 1998 högtidlighålls 50-årsminnet av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Ministrarna underströk att detta är ett av FN:s viktigaste aktstycken, vars betydelse bara ökat med åren. Fortsatta svåra MR-brott föranledde ministrarna att bekräfta de nordiska ländernas starka engagemang för att främja allmän aktning och respekt för grundläggande friheter och mänskliga rättigheter - medborgerliga och politiska såväl som sociala, ekonomiska och kulturella - för alla utan avseende på ras, kön, språk eller religion. Ministrarna välkomnade beslutet i Rom om inrättandet av den internationella brottsmålsdomstolen och uttryckte förhoppningen att det nödvändiga antalet av sextio ratifikationer för att domstolen skall bli operationell snarast skall uppnås.