Historjjálaš arkiiva

Gulaskuddan galgá go Plassje lahttuduvvot sámegielaid hálddašanguvlui

Historjjálaš arkiiva

Almmustahttináigodat Solberga ráđđehus

Almmustahtti: Gielda- ja ođasmahttindepartemeanta

Ráđđehus sádde odne gulaskuddamii Plassje suohkana ohcamuša beassat searvat sámegielaid hálddašanguvlui. – Lea dehálaš doarjut doaimmaid mat ovddidit lullisámegiela. Lean ge ilus go maiddái Plassje ohcá lahttuduvvot hálddašanguvlui. Dat čájeha positiivva ovdáneami lullisámi guovllus, cealká gielda- ja ođasmahttinministtar Jan Tore Sanner.

Plassje suohkan ozai guovvamánu 23.b.2017 beassat searvat sámegielaid hálddašanguvlui. Sámediggi lea dorjon ohcamuša.

- Ráđđehus háliida láhčit dili sámegielaid nannemii ja ovdáneapmái. Lea dehálaš ahte sámegiella ja kultuvra ovdánit báikkálaš dásis doppe gos sápmelaččat ásset. Ráđđehusa mielas lea ge positiivvalaš ahte suohkanat ohcet searvat sámegielaid hálddašanguvlui, dadjá Jan Tore Sanner.

Plassje lea dehálaš guovlu lullisámegillii. Lullisámegiella lea šláddjejuvvon uhkiduvvon  giellan UNESCO uhkiduvvon gielaid rukses listtus, ja ovttagaskka balahuvvui ahte dat jávká. Maŋimuš jagiid lea almmatge beroštupmi oahppat ja hupmat lullisámegiela lassánan, erenoamáš nuoraid gaskkas.

Vásáhusat hálddašanguovllu suohkaniin čájehit ahte sámegiela dilli lea šaddan buoret dáid guovlluin.   

Sámegielaid hálddašanguovllus leat sámegiella ja dárogiella seammaárvosaččat. Dáid suohkaniin lea buohkain vuoigatvuohta oažžut bálvalusaid sámegillii go váldet oktavuođa almmolaš ásahusain. Ássiin lea maid stuorit vuoigatvuohta oažžut oahpahusa sámegillii.

Plassje lea njealját lullisámi suohkan mii ohcá lahttuduvvot sámegielaid hálddašanguvlui. Aarporte dohkkehuvvui suoidnemánu 1.b. dán jagi. Snoase ja Raavrhvijhke suohkanat leat maiddái mielde hálddašanguovllus. Oktiibuot oktanuppelohkái suohkana Finnmárkkus, Romssas, Nordlánddas ja Davvi-Trøndelágas gullet hálddašanguvlui. 

Sámi giellalávdegoddi ovddidii raporttastis golggotmánu 1.b. diibmá. Lávdegoddi árvala earret eará modealla movt hálddašanguovllu suohkaniid geatnegasvuođaid sáhtašii heivehit iešguđet suohkana gielladillái. – Mus lea jáhku ahte njuovžilis čovdosat, maid giellalávdegotti evttoha, váikkuhit positiivvalaččat dasa ahte eanet suohkanat ohcet searvat sámegielaid hálddašanguvlui, dadjá stáhtaráđđi Sanner.

Gielda- ja ođasmahttindepartemeantta preassatelefovdna: 22 24 25 00

Govlehtalleme Rørose bieline reeremedajveste saemien gïelide

Reerenasse daan biejjien ohtsemem govlehtallemasse seedtie Rørosen tjïelteste, Rørose sæjhta reeremedajvese saemien gïelide. – Vihkeles barkoem dåarjodh åarjelsaemien gïelem eevtjedh. Manne dan gaavhtan aavodem aaj Rørose lea ohtsedamme meatan årrodh. Daate vuesehte positijve evtiedimmiem åarjelsaemien dajvesne, tjïelte- jïh orrestehtemeministere Jan Tore Sanner jeahta. 

Rørosen tjïelte goevten 23. b. 2017 ohtsedi meatan årrodh reeremedajvesne saemien gïelide. Saemiedigkie ohtsemem dåårje.

– Reerenasse sæjhta sjïehteladtedh saemien gïelh nænnoestidh jïh evtiedidh. Vihkeles barkedh saemien gïelem jïh kultuvrem evtiedidh voengesne jïh gusnie saemieh årroeh. Reerenasse dan gaavhtan positijve tjïelth ohtsedieh meatan årrodh reeremedajvesne, Jan Tore Sanner jeahta.

Rørose vihkeles dajve åarjelsaemien gïelen åvteste. Åarjelsaemiengïele lea klassifiseradamme ålvas aajhteme UNESCO:en rööpses læstosne aajhteme gïelide jïh boelhkem mahte haajpani. Dej minngemes jaepiej lea ïedtje jeananamme åarjelsaemiengïelem lïeredh jïh saemiestidh, sjïere noerh daam sijhtieh. Dååjrehtimmieh jeatjah tjïeltijste mah leah reeremedajvesne vuesiehtieh gïele jollebe staatusem åådtjeme daejnie dajvine.

Reeremedajvesne saemien gïelide saemien jïh nöörjen leah seammavyörtegs gïelh. Daejnie tjïeltine gaajhkh reaktam utnieh saemiengïelem nåhtadidh gåessie byjjes åejvieladtjide dajvesne gaskesadtedh. Årrojh stuerebe reaktah utnieh ööhpehtæmman saemiengïelesne.

Rørose njealjede åarjelsaemien tjïelte mij lea ohtseme meatan årrodh reeremedajvesne saemien gïelide. Aarporten tjïelte lea meatan snjaltjen 1.b. raejeste daan jaepien. Snåase jïh Raavrhvijhke tjïelth aaj meatan reeremedajvesne. Reeremedajvesne daelie luhkieakte tjïelth Finnmaarhkesne, Romsesne, Noerhtelaantesne jïh Noerhte-Tröndelaage.

Saemien gïelemoenehtse dan reektesem buektieji golken 10.b. dæjman. Moenehtse ussjedi gaskem jeatjebh maallem gusnie tjïelten dïedte reeremedajvesne sjeahta gïeli tsiehkide fïerhten tjïeltesne. – Manne håhkoem åtnam gïelemoenehtsen raeriestimmie jienebh fleksijbele vuekieh sæjhta positijve årrodh guktie jienebh tjïelth ohtsedieh meatan årrodh reeremedajvesne, staateraerie Sanner jeahta.  

Tjïelte- jïh orrestehtemedepartementen pressetelefone: 22 24 25 00