Gïelemoenehtse saemien

Lávdegotti bargu lea selvehit gustojeaddji ortnegiid, doaimmaid ja njuolggadusaid mat leat čatnasan sámegielaide, ja árvvoštallat movt dát sáhttet heivehuvvot almmolaš suorggi otná organiseremii ja sihkkarastit doaibmi ja ovttadássásaš almmolaš bálvalusaid sámegillii.

Lávdegotti bargu lea selvehit gustojeaddji ortnegiid, doaimmaid ja njuolggadusaid mat leat čatnasan sámegielaide, ja árvvoštallat movt dát sáhttet heivehuvvot almmolaš suorggi otná organiseremii ja sihkkarastit doaibmi ja ovttadássásaš almmolaš bálvalusaid sámegillii. Lávdegoddi galgá earenoamážit árvvoštallat čovdosiid mat álkidahttet, earret eará árvvoštallat movt teknologalaš čovdosat sáhtaše nannet ja álkidahttit sámegielaid geavaheami. Dasa lassin galgá lávdegoddi árvvoštallat máškidis čovdosiid mat váldet vuhtii ahte sámegielain sáhttá leat iešguđet dilli, ja ahte suohkaniin leat iešguđet hástalusat ja dárbbut. Lávdegoddi galgá maid árvvoštallat ja árvalit movt suohkanat ja eará almmolaš bálvalusaddit sáhttet sihkkarastit bargiid geain lea sámegielgelbbolašvuohta ja geahčadit ortnegiid ja doaimmaid mat sáhttet dagahit dan ahte eambbogat oahpašedje ja geavahivčče sámegielaid.

Lávdegoddi galgá buktit raportta maŋimusat guovvamánu 15. b. 2016.

Lávdegottis leat čuovvovaš miellahtut:  

  • Bård Magne Pedersen (jođiheaddji), Romssa sadjásaš fylkkamánni, Romsa
  • Finn Arne Selfors (nubbinjođiheaddji), Sis-Finnmárkku diggegotti fáldi, Deatnu
  • Ronny Berg, várresátnjejođiheaddji, Áltá
  • Elin Fjellheim, ráđđeaddi, Engerdal
  • Jens Johan Hjort, sátnejođihjeaddji, Romsa
  • Ellen Katrine O. Hætta, politiijameašttir, Girkonjárga
  • Frøydis Nystad Nilsen, váldodoavttis, Kárášjohka
  • Jon Todal, professor, Guovdageaidnu
  • Inga Lill Sigga Mikkelsen, stipendiáhta, Divttasvuotna

Loga lávdegotti mandáhta (PDF)

Loga lávdegotti mandáhta dárogillii (PDF)

 

Váldde oktavuođa lávdegotti čállingottiin: 

sprakutvalget@kmd.dep.no

Duogáš:
Sámelága giellanjuolggadusat mearriduvvojedje jagis1990, ja dat muddejit sámegielgeavaheddjiid vuoigatvuođaid geavahit sámegiela dalle go váldet oktavuođa almmolaš eiseválddiiguin. Almmolaš suorggi organiseren lea olu rievdan dan rájes go giellanjuolggadusat mearriduvvojedje 1990:s. Dasa lassin leat ollu sámit fárredan stuorát čoahkkebáikkiide ja gávpogiidda, ja eret dálá sámegiela hálddašanguovllus. Danne lea dárbu ollislaččat árvvoštallat njuolggadusaid sámegielaid birra, ja ovddasvástádusjuogu Sámedikki ja iešguđege almmolaš hálddašeami gaskkas.

Ráđđehus áigu ođasmahttit njuolggadusaid ja doaimmaid vai dat heivejit otná servodahkii, leat álkibut geavahit ja rahpet vejolašvuođaid máškidit čovdosiidda. Lea maid dárbu  njuolggadusaide, ortnegiidda ja doaimmaide mat sáhttet doarjut dan golmma sámegiela Norggas, davvi-, julev- ja lullisámegiela geavaheami ja ovdáneami.

Lávdegotti lea ráđđehus ásahan ovttasbarggus Sámedikkiin. Lei Sámediggi mii vuolggahii ášši ásahit almmolaš lávdegotti sámegielaid várás.

 

Byögkeles moenehtse mij edtja laakevïerhkem, råajvarimmieh jïh öörnegh dejtie saemien gïelide Nöörjesne salkehtidh

 

Moenehtsen laavenjasse nænnoestamme öörnegh, råajvarimmieh jïh njoelkedassh tjïelkestidh, jïh vuarjasjidh guktie dejtie maahta sjïehtedidh daan beajjetje öörnedæmman byögkeles suerkesne jïh funksjovnellen jïh seammavyörtegs dïenesjh saemiengïeline nænnoestidh.

Moenehtsen laavenjasse nænnoestamme öörnegh, råajvarimmieh jïh njoelkedassh tjïelkestidh mah saemien gïelide viedteldihkie, jïh vuarjasjidh guktie dejtie maahta sjïehtedidh daan beajjetje öörnedæmman byögkeles suerkesne jïh funksjovnellen jïh seammavyörtegs dïenesjh saemiengïeline nænnoestidh. Moenehtse edtja sjïere raeriestimmieh vuarjasjidh mah  aelhkiehtieh, gaskem jeatjah vuarjasjidh guktie teknologeles dïrregh maehtieh åtnoem saemien gïeline aelhkiehtidh jïh gorredidh. Lissine moenehtse galka vuarjasjidh fleksibeles öörnegh mah krööhkestieh tsiehkieh saemien gïeline maehtieh jeerehtidh, jïh dah tjïelth ovmessie haestemh jïh daerpiesvoeth utnieh. Moenehtse galka aaj vuarjasjidh jïh raeriestimmieh buektedh guktie dah tjïelth jïh jeatjah byögkeles dïenesjevedtijh maehtieh barkijh saemien gïelemaahtojne gorresovvieh jïh öörnegh jïh råajvarimmieh vuartajidh ihke jienebh saemiengïelide lïeredh jïh dejtie utnedh.

Moenehtse edtja sov reektehtsem buektedh åvteli goevten 15. b. 2016.

Moenehtsen lïhtsegh: 

  • Bård Magne Pedersen (åvtehke), konstitueradamme Romssan fylhkeålma, Romssa
  • Finn Arne Selfors (mubpien åvtehke), sorentjaelije Sisnjelds-Finnmarhken Digkiereakta, Deatnu
  • Ronny Berg, Altan mubpien åvtehke
  • Elin Fjellheim, raeriestæjja, Engerdaelie
  • Jens Johan Hjort, Romssan åvtehke
  • Ellen Katrine O. Hætta, politijemïestere, Girkonjaarga
  • Frøydis Nystad Nilsen, bijjiedåaktere, Karasjohke
  • Jon Todal, professore, Goevtegeajnoe
  • Inga Lill Sigga Mikkelsen, stipendiaate, Divtasvuodna

Lohkh moenehtsen mandaatem (PDF) 

Bïeljelh gïelemoenehtsen sekretarijaate

sprakutvalget@kmd.dep.no

Man åvteste:
Saemielaaken gïelenjoelkedassh jaepien 1990 nænnoestamme jïh saemien gïeleutniji reaktah stuvrehtieh gosse byögkeles åejvieladtjigujmie govlehtalledh. Stoerre jarkelimmieh  sjïdteme öörnegisnie byögkeles suerkesne mænngan gïelenjoelkedasside nænnoestamme jaepien 1990. Lissine jïjnjh saemieh staaride jåhteme, jïh daan biejjien reeremedajveste saemien gïelide. Dan gaavhtan daarpesjidh ellies vuarjasjimmiem njoelkedasside saemien gïeli bïjre jïh dïedtejoekedimmiem tjïelkestidh Saemiedigkien jïh ovmessie bielieh byögkeles reeremi gaskem.  

Reerenasse sæjhta njoelkedasside jïh råajvarimmide orrestehtedh guktie dah daaletjen siebriedahkesne sjiehteles, aelhkebe nuhtjedh jïh fleksijbele öörnegidie rïhpestidh. Aaj njoelkedassh, öörnegh jïh råajvarimmieh daarpesjidh mah åtnoem jïh evtiedimmiem dejnie golme gïeline Nöörjesne dåarjodh – norhte-, åarjel- jïh julevsaemien gïelh.

Reerenasse Saemiedigkien ektesne moenehtsem tseegkeme. Saemiedigkie skraejriem veelti byögkeles moenehtsem saemien gïelide tseegkedh.

Om Utvalg for de samiske språkene i Norge

Opprettet: 2014

Opphørt: 2016

Type: Utvalg

Kontakt

Eget nettsted: http://www.samisksprakutvalg.no/

Hovedpunkt i mandatet/ Arbeidsområde:

Utvalget skal redegjøre for gjeldende ordninger, tiltak og regelverk knyttet til de samiske språkene, og vurdere hvordan disse kan tilpasses dagens organisering av offentlig sektor og sikre funksjonelle og likeverdige offentlige tjenester på samisk.

Full mandattekst Utvalg for de samiske språkene i Norge