Historjjálaš arkiiva

Ådå gádjomhelikoptera Sysselmánnáj Svalbardan

Historjjálaš arkiiva

Almmustahttináigodat Regjeringen Stoltenberg II

Almmustahtti: Justis- ja politidepartemeanta

Vidnudahkaj Lufttransport vatteduváj kontrákta dievnnuj Sysselmánne helikopterdievnos Svalbardan.

Vidnudahkaj Lufttransport vatteduváj kontrákta dievnnuj Sysselmánne helikopterdievnos Svalbardan.

- Dát le nannim gárvedibmáj nuorttaguovlojn. Ájggop tjårggit Vuonarijka máhtukvuodav gádjomåvdåsvásstádusán ietjama ja lagámus guovlojn, javllá justijssa ja gárvedimminisstar Grete Faremo.

Båhtusis ienep dåjmas ja stuoráp åvdåsvásstádusguovllo, le Ráddidus mierredum lasedit Sysselmánne helikopterdievnov jages 2014 avta stuorra ja avta gasskastuorra helikopterijs guokta stuorra helikopterijda.

Helikoptera galggi liehket gárvvása vuoratjismáno 1. Biejve jagen 2014. Helikopterijn li ådå åhtsåmvædtsaga, buorep guládallamvædtsaga ja oaggimvædtsaga. Dá galggi máhttet gádjot 18 niedalattjajt 120 nautalasj mijla radiusa sinna.

- Ájggop nannit gádjomdievnov, buorep doajmmaájgijn, stuoráp noademáhttelisvuodajn ja buorep jåksåmmierijn, javllá Faremo.

Kontrákta Lufttransportajn merkaj guokta gádjomhelikoptera tjerdas AS 33L1 Super Puma stuovvásin sjaddi Svalbarda girdádagán.

 

 

Orre beerkemehelikopterh Sysselålmese Svalbardesne

Sïelte Lufttransport lea sjïehtedimmiem åådtjeme juktie dïenesjh deelledh Sysselålman helikopteredïenesjistie Svalbardesne.

– Daate akte bueriedimmie gaerviesvoeteste noerhtedajvine. Mijjieh sïjhtebe gorredidh Nöörje maahta beerkemediedtem vaeltedh jïjtse jïh baalte dajvine, justise- jïh gaerviesvoeteministere Grete Faremo jeahta.

Goh akte konsekvense lissiehtamme darjoemistie jïh lissiehtamme dïedtesuerkeste, dle Reerenasse nænnoestamme Sysselålman helikopteredïenesje edtja daan beajjetje dïenesjistie aktine stoerre jïh aktine gaskestoerre helikopterinie, væjranidh göökte stoerre helikopteridie 2014 raejeste.

Helikopterh edtjieh stïeresne årrodh voerhtjen 1.b. 2014. Helikopterh orre ohtsemedalhketjh utnieh, jïh aaj buerebe govlesadtemedalhketjh jïh jearsoesvoetedalhketjh. Dah buektiehtieh 18 almetjh bæjjese vaeltedh mah leah neavrosne akten radijusen sisnjelen 120 nautiske mijline.

– Mijjieh sïjhtebe beerkemedïenesjem nænnoesåbpoe darjodh, ihke dah maehtieh verkebe vaestiedidh, stuerebe laessiem vaeltedh jïh stuerebe dajvine mïnnedh, Faremo jeahta.

Sjïehtedimmie Lufttransport'ine sæjhta jiehtedh göökte beerkemehelikopterth såarhteste AS 33L1 Super Puma edtjieh stïeresne årrodh Svalbardh lufthavnesne.

 

 

Ođđa gádjunhelikopterat Svalbárdda áššeolbmui

Lufttransport-fitnodat beassá dahkat soahpamuša, mii guoská Svalbárdda áššeolbmo helikopterbálvalusa doaimmaheapmái.

– Mii nannet davviguovlluid gearggusvuođa. Mii háliidit sihkarastit, ahte Norga nagoda váldit ovddasvástádusa gádjumiin iežas guovllus ja lagaš guovlluin, justiisa- ja gearggusvuođaministtar Grete Faremo dadjala.

Dan čuovusin, ahte doaimmat ja ovddasvástádus leat lassánan, lea Ráđđehus mearridan, ahte áššeolbmo helikopterbálvalusa viiddidit 2014 rájes. Dalle dála stuorra ja gaskastuorra helikoptera sajis girdigohtet guvttiin stuorra helikopteriin.

Helikopterat galget bálvališgoahtit cuoŋománu 1. b. 2014. Helikopteriin leat ođđa ohcanreaiddut, buoret gulahallanreaiddut ja sihkarvuođareaiddut. Daiguin galgá sáhttit gádjut 18 olbmo heahtedilis, ja girdinradius lea 120 mearramiilla.

– Mii háliidat nannet gádjunbálvalusa, nu ahte beassat johtileappot johtui gádjundoaimmaide, nagodit váldit fárrui eanet olbmuid ja olahit viidásut guvlui, Faremo lasihastá.

Soahpamuš Lufttransport-fitnodagain mielddisbuktá, ahte Svalbárdda girdihámmanis leat gearggusin guokte gádjunhelikoptera, maid šládja lea AS 33L1 Super Puma.