6 Nordisk rett
6.1 Sverige
I april 2019 fremmet den svenske regjeringen en proposisjon om endring i de svenske reglene om lagring og tilgang til opplysninger om elektronisk kommunikasjon for å bekjempe kriminalitet. Formålet med lovforslaget var å sikre at de svenske datalagringsreglene er i samsvar med EU-retten, blant annet i lys av EU-domstolens vurderinger i Tele2-avgjørelsen. Den svenske riksdagen vedtok lovendringene i samsvar med regjeringens forslag. Endringene trådte i kraft 1. oktober 2019. Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation 6 kapittel, 16 a § pålegger virksomheter som tilbyr offentlige kommunikasjonsnett som i alminnelighet tilbys mot betaling, eller allment tilgjengelige elektroniske kommunikasjonstjenester, en lagringsplikt for visse typer opplysninger om elektronisk kommunikasjon. Bestemmelsens første og andre ledd lyder:
«16 a § Den som bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt 2 kap. 1 § är skyldig att lagra sådana uppgifter som avses i 20 § första stycket 1 och 3 som är nödvändiga för att spåra och identifiera kommunikationskällan, slutmålet för kommunikationen, datum, tidpunkt och varaktighet för kommunikationen, typ av kommunikation, kommunikationsutrustning samt lokalisering av mobil kommunikationsutrustning vid kommunikationens början och slut.
Skyldigheten att lagra uppgifter enligt första stycket omfattar uppgifter som genereras eller behandlas vid telefonitjänst och meddelandehantering via mobil nätanslutningspunkt samt vid internetåtkomst. Även vid en misslyckad uppringning gäller skyldigheten att lagra uppgifter som genereras eller behandlas.»
Etter bestemmelsens første ledd omfatter lagringsplikten opplysninger om abonnement og andre opplysninger som angår en bestemt elektronisk meddelelse, som er nødvendig for å spore og identifisere kommunikasjonskilden, sluttmålet for kommunikasjonen, dato, tidspunkt og varighet for kommunikasjonen, type kommunikasjon, kommunikasjonsutstyr og lokalisering av mobilt kommunikasjonsutstyr ved kommunikasjonens begynnelse og slutt. Slike opplysninger er i utgangspunktet underlagt taushetsplikt, jf. 6 kapittel 20 § første ledd 1 og 3.
I 16 a § andre ledd presiseres det at lagringsplikten blant annet gjelder opplysninger som genereres eller behandles ved internettilgang. I forarbeidene er det presisert at lagringsplikten også omfatter opplysninger om IP-adresse og abonnent, jf. Prop. 2018/19:86 side 43. Opplysninger som genereres eller behandles i forbindelse med internettilgang, skal lagres i ti måneder fra den dagen kommunikasjonen avsluttes, jf. 16 d § første ledd andre strekpunkt jf. andre ledd.
Utlevering av abonnementsopplysninger, herunder IP-adresser, er særskilt regulert i 6 kapittel 22 § første ledd. Tilbyderne plikter å utlevere abonnementsopplysninger, herunder opplysninger om IP-adresser, til påtalemyndigheten, politiet og andre kriminalitetsbekjempende myndigheter ved mistanke om et straffbart forhold, jf. første ledd 2. Det kreves ikke at forholdet er av en viss alvorlighet. Opplysningene skal videre utleveres til politiet blant annet dersom det er behov for dem i forbindelse med «efterforskning av personer som har försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att det finns fara för deras liv eller allvarlig risk för deras hälsa», jf. første ledd 3, og i forbindelse med etterforsking og identifisering av ulykker og dødsfall, jf. første ledd 6. Bestemmelsen åpner også på nærmere vilkår for utlevering til andre offentlige myndigheter, blant annet Kronofogdemyndigheten, Skatteverket og Finansinspektionen. Det stilles ikke krav om at utlevering skal besluttes av en domstol eller et annet uavhengig organ, blant annet fordi denne typen opplysninger ikke anses som like inngripende som eksempelvis lokaliseringsdata.
6.2 Danmark
I Danmark er postvirksomheter og tilbydere av telenett og teletjenester pålagt en generell plikt til å bistå politiet ved gjennomføringen av inngrep i den såkalte meddelelseshemmeligheten ved å utlevere teleopplysninger, samt en plikt til å lagre opplysninger om teletrafikk til bruk i forbindelse med kriminalitetsbekjempelse, jf. lov om rettens pleje § 786 første og fjerde ledd, som lyder:
«Det påhviler postvirksomheder og udbydere af telenet eller teletjenester at bistå politiet ved gennemførelsen af indgreb i meddelelseshemmeligheden, herunder ved at etablere aflytning af telefonsamtaler m.v., ved at give de i § 780, stk. 1, nr. 3 og 4, nævnte oplysninger samt ved at tilbageholde og udlevere forsendelser m.v.
(…)
Stk. 4. Det påhviler udbydere af telenet eller teletjenester at foretage registrering og opbevaring i 1 år af oplysninger om teletrafik til brug for efterforskning og retsforfølgning af strafbare forhold. Justitsministeren fastsætter efter forhandling med erhvervsministeren nærmere regler om denne registrering og opbevaring.»
Lagringsplikten etter fjerde ledd er nærmere regulert i Bekendtgørelse nr. 988 af 28. september 2006 om udbydere af elektroniske kommunikationsnets og elektroniske kommunikationstjenesters registrering og opbevaring af oplysninger om teletrafik (logningsbekendtgørelsen). Opplysninger som skal lagres i forbindelse med internettsesjoner, følger av § 5:
«§ 5. En udbyder af elektroniske kommunikationsnet eller -tjenester til slutbrugere skal registrere følgende oplysninger om en internet-sessions initierende og afsluttende pakke:
1) afsendende internetprotokol-adresse,
2) modtagende internetprotokol-adresse,
3) transportprotokol,
4) afsendende portnummer,
5) modtagende portnummer og
6) tidspunktet for kommunikationens start og afslutning.
Stk. 2. En udbyder af elektroniske kommunikationsnet eller -tjenester til slutbrugere skal endvidere registrere følgende oplysninger om en brugers adgang til internettet:
1) den tildelte brugeridentitet,
2) den brugeridentitet og det telefonnummer, som er tildelt kommunikationer, der indgår i et offentligt elektronisk kommunikationsnet,
3) navn og adresse på den abonnent eller registrerede bruger, til hvem en internetprotokoladresse, en brugeridentitet eller et telefonnummer var tildelt på kommunikationstidspunktet og
4) tidspunktet for kommunikationens start og afslutning.
(…)»
Opplysningene nevnt i § 5 skal oppbevares i ett år, jf. logningsbekendtgørelsen § 9.
Tilbyderne er etter den danske teleloven forpliktet til å utlevere opplysninger om sluttbrukers adgang til kommunikasjonsnett og -tjenester til politiet, herunder opplysninger om sluttbrukers adgang til internett (blant annet IP-adresser). Disse bestemmelsene omfatter imidlertid bare statiske IP-adresser.
Opplysninger om dynamisk IP-adresse må utleveres etter retsplejelovens regler om edition, jf. § 780 følgende. Det kreves som utgangspunkt forutgående kjennelse fra retten, men saken kan i særlige tilfeller forelegges for retten etter at utlevering har funnet sted. Det kreves i alle tilfeller at utleveringen er proporsjonal.
Departementet er kjent med at de danske reglene er planlagt revidert i løpet av 2021 på grunn av La Quadrature du Net-dommen.
6.3 Finland
Lagringsplikt for ekomtilbydere følger av Lag om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) 157 §. Loven pålegger ikke lagring av data som tilbyderne ikke har behov for å lagre for egne formål, men forlenger lagringstiden for data som tilbyderne allerede behandler for egne formål. Plikten gjelder for tilbydere som pålegges lagringsplikt etter beslutning av Inrikesministeriet. Ved internettaksess omfatter lagringsplikten blant annet opplysninger som identifiserer abonnenten og opplysninger om tildelt IP-adresse, jf. 157 § tredje ledd, jf. andre ledd 3) og Föreskrift om teleföretagens skyldighet att lagra uppgifter för myndigheternas behov (53 B/2014 M) 6 §.
Lagringstiden er ni måneder regnet fra kommunikasjonstidspunktet, jf. Lag om tjänster inom elektronisk kommunikation 157 § fjerde ledd. Det følger av 157 § første ledd at opplysninger som omfattes av lagringsplikten, bare kan benyttes i saker om straffbare forhold som nevnt i 10 kap. 6 § andre ledd i tvångsmedelslagen (806/2011). Dette omfatter:
«1) ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst fyra år,
2) ett brott som begåtts med användning av en teleadress eller teleterminalutrustning och för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst två år,
3) olovligt brukande som riktat sig mot ett automatiskt databehandlingssystem och som begåtts med användning av en teleadress eller teleterminalutrustning,
4) utnyttjande av person som är föremål för sexhandel, lockande av barn i sexuella syften eller koppleri,
5) narkotikabrott,
6) förberedelse till brott som begås i terroristiskt syfte, deltagande i utbildning för ett terroristbrott, finansiering av terroristgrupp, resa i syfte att begå ett terroristbrott eller främjande av resa som görs i syfte att begå ett terroristbrott,
7) grovt tullredovisningsbrott,
8) grovt döljande av olagligt byte,
9) förberedelse till tagande av gisslan, eller
10) förberedelse till grovt rån.»
6.4 Island
Lög um fjarskipti (nr. 81/2003) pålegger ekomtilbydere plikt til lagring av trafikkdata, inkludert IP-adresser, jf. § 42 tredje ledd. Dataene skal lagres i seks måneder og deretter slettes. Tilbyderne er forpliktet til å bistå politiet og utlevere informasjon som identifiserer abonnenten, jf. § 47 syvende ledd. Det kreves ikke at utlevering skal besluttes av en domstol.