Kulturmiljøpolitikken
Artikkel | Sist oppdatert: 19.12.2025 | Klima- og miljødepartementet
Kulturminne og kulturmiljø er fysiske spor etter menneskeleg aktivitet, og kulturmiljøpolitikken handlar om korleis forvalte desse spora.
Noreg har tre nasjonale mål for kulturmiljøpolitikken:
- Alle skal ha moglegheit til å engasjere seg og ta ansvar for kulturmiljø.
- Kulturmiljø skal bidra til berekraftig utvikling gjennom heilskapleg samfunnsplanlegging.
- Eit mangfald av kulturmiljø skal bli tatt vare på som grunnlag for kunnskap, oppleving og bruk.
Dei nasjonale måla vart lagt fram i Meld. St. 16 (2029–2020) Nye mål i kulturmiljøpolitikken – Engasjement, bærekraft og mangfold, og dei vart vedtatt av Stortinget i 2020.
Måla syner kva Noreg ynskjer å oppnå med kulturmiljøpolitikken, og korleis kulturmiljø kan bidra til å fremme ei positiv og berekraftig samfunnsutvikling. Det er utarbeida bevaringsstrategiar som bidrar til å strukturere, samordne og organisere innsatsen for å nå dei tre nasjonale måla.
Noreg har òg eit eiga mål om kulturmiljø på Svalbard:
- Dei 100 viktigsta kulturminna og kulturmiljøa på Svalbard skal sikrast gjennom føreseieleg og langsiktig forvalting.
Forvalting av kulturmiljø
Klima- og miljødepartementet har det overordna ansvaret for kulturmiljøpolitikken, og har mellom anna etatsansvar for Riksantikvaren og Norsk kulturminnefond. I samsvar med sektorprinsippet har dei enkelte departement, og underliggjande verksemdene, eit sjølvstendig ansvar for kulturmiljø i sin sektor.
Kulturmiljøforvaltinga består av mange aktørar som har eit formelt ansvar for forvaltinga av kulturmiljø. Du kan lese meir om ansvaret til dei ulike aktørane på Riksantikvaren si heimeside.
Natur og kulturmiljø
Klima- og miljødepartementet har hatt ansvar for kulturmiljøpolitikken sidan etableringa av Miljøverndepartementet i 1972. Bakgrunnen for å samle ansvaret for naturforvaltinga, kulturmiljøforvaltinga og den fysiske planlegginga i same departement var ønsket om å sjå natur og kulturmiljø i samanheng med all arealdisponering og som grunnlag for ein heilskapleg miljø- og ressursforvalting i eit langsiktig perspektiv.
Forvaltinga av natur og kulturmiljø er forankra og utvikla vidare i klima- og miljøpolitikken, forvaltingspraksis, lov og regelverk sida 1972. Kulturmiljøforvaltinga si kopling til klima- og miljøforvaltinga er blitt styrka og ytterlegare aktualisert dei seinaste åra. Nokre døme på dette er den europeiske landskapskonvensjonen si vektlegging av forholdet mellom natur og kultur og verdsarvkonvensjonen sitt rammeverk for ivaretaking av verdas kultur- og naturarv.