5 Andre lands rett – testing og utvikling

Verken svensk eller dansk regelverk har egne bestemmelser om bruk av opplysninger som behandles til politimessige formål eller til grensekontrollformål til testing eller utvikling av informasjonssystemer. Departementet har fått opplyst fra det danske justisministeriet at behandlingen reguleres av de generelle hjemlene for politiets virksomhet.

I Sverige har det vært lagt til grunn at det ikke er nødvendig med en særskilt regulering av, eller behandlingsgrunnlag for, bruk av personopplysninger til testing og utvikling dersom behandlingen er nødvendig for at myndighetene skal kunne utføre sin virksomhet, se blant annet Prop. 2023/24:29 En ny dataskyddsreglering på socialförsäkringsområdet side 45–46 og Prop. 2019/20:113 En mer ändamålsenlig dataskyddsreglering för studiestödsverksamheten side 19–21. I sistnevnte proposisjon uttales blant annet at det «[a]tt testverksamhet inte behöver regleras som ett särskilt ändamål måste således anses vara en slags huvudprincip».

I SOU 2025:49 Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter punkt 8.1.2 på side 303 uttales det:

It-system och olika behandlingsmetoder har kontinuerligt utvecklats och vidareutvecklats i syfte att effektivisera myndighetens kärnverksamhet. Sådan teknisk utveckling har inte ansetts nödvändig att härleda till något uttryckligt uppdrag eller någon särskild rättslig grund, då det ansetts följa indirekt av andra uppdrag eller varit en nödvändig förutsättning för att myndighetens förvaltning och funktion.

Vi anser att it-utveckling som syftar till att öka myndighetens förmåga att bearbeta och analysera personuppgifter utgör en del av den brottsbekämpande verksamheten.

Den finske lag (639/2019) om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet har i § 16 annet ledd en hjemmel for at opplysninger i Gränsbevakningsväsendets personregister kan brukes for analyser, planlegging og utvikling. I registeret lagres både opplysninger fra reisedokumenter og signalementsopplysninger for å fastsette identitet, herunder ansiktsbilde, jf. § 6 nr. 15 og § 7 annet ledd nr. 9. Også bestemmelsene i lag (616/2019) om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet §§ 13, 15 og 55 åpner for at henholdsvis opplysninger i politiets personregister, opplysninger som behandles for kvalitetssikring av DNA-prøver og opplysninger i skyddspolisens informasjonssystem, uten hinder av taushetspliktsregler kan brukes til blant annet lovlighetsovervåking, planlegging og utvikling. Bestemmelsene og forarbeidene til disse konkretiserer ikke nærmere hva slags utvikling bestemmelsene hjemler, for eksempel om det er snakk om utvikling av informasjonssystemer.