14 Spelregler för press radio tv - Sverige

Förord

till nionde upplagan

Publicistklubben antog sina första hedersregler 1923. Svenska Joumalistförbundets yrkeskodex tillkom 1968. Den 1 november 1974 ersattes PK-reglerna och SJF:s yrkeskodex av Publicitetsregler och Yrkesregler i Etiska regler för press radio och tv. Den 1 juli 1976 infördes i de etiska reglerna avsnitt om Redaktionell reklam i utbyte mot TU:s tidigare Textreklamregler. En översyn av de etiska reglerna gjordes 1978 och 1990 och medförde vissa ändringar. Bakom reglerna står pressens huvudorganisationer (Publicistklubben, Svenska Journalisförbundet och Svenska Tidningsutgivareföreningen). Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Utbildningsradion AB har beslutat att reglerna skall gälla i den utsträckning som de kan tillämpas med hänsyn till radiolagen och programföretagens avtal med staten. Radioutgivareforeningen, (RU), har i tillämpliga delar anslutit sig till reglerna.

I denna skrift har aven publicerats de Riktlinjer angående åsiktsannonsering, som enligt beslut av Pressens Samarbetsmämnd (ett för PK, SJF och TU gemensamt organ) gäller sedan den 1 april 1975.

Undertecknarna riktar en allvarlig maning till varje medarbetare inom massmedierna att noga folja reglerna och deras tillämpning, att bland kolleger verka för att de efterlevs samt att sprida kännedom om dem bland allmänheten.

Varje medarbetare i press, radio och tv är dessutom skyldig att vara förtrogen med tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen, sekretessreglerna och de regler i brottsbalken som rör yttrandefriheten.Observera bestämmelserna om meddelares och författares rätt till anonymitet och det ansvar for anonymitetsskyddet som därvid åvilar medarbetarna inom massmedierna.

Stockholm i augusti 1994

Publicistklubben

Svenska Journalistförbundet

Svenska Tidningsutgivarföreningen

Sveriges Radio

Sveriges Television

Utbildningsradion

Radioutgivareföreningen

Vilka regler gäller för press, radio och tv?

Det råder tryckfrihet och yttrandefrihet i Sverige

Det är lag på att vi skall ha tryckfrihet och yttrandefrihet i Sverige, ja t o m grundlag.

Det betyder att t ex tidningar och etermedier har stor frihet att framföra vilka åsikter de vill och att trycka och sända de nyheter de anser intressanta.

Men den friheten är inte obegränsad. Denna skrift berättar om det väsentligaste i de regler som gäller för massmedierna och särskilt om vilka rättigheter den enskilde har.

Den enskildes rätt

Den grundlag som ger reglerna för tidningar och tidskrifter kallas tryckfrihetsförordningen (TF). Den ger varje medborgare rätt att fritt uttrycka sig i skrift. Men lagen ger också enskilda skydd mot ärekränkning i tidningar. Om en tidning utpekat någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnat uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning kan tidningens ansvarige utgivare bli dömd för förtal och tidningen kan aläggas att utge skadestånd. Tidningen kan dock bli friad om det var viktigt för allmänheten att få reda på saken och tidningen hade grundad anledning tro att dess uppgift var sann. Målet skall prövas av en jury som enligt lagen särskilt skall beakta vikten av vidsträckt tryckfrihet.

För radio och tv finns motsvarande regler i yttrandefrihetsgrundlagen.

Det vanliga är att den enskilde själv åtalar en tidning för ärekränkning. Justitiekanslern kan dock väcka åtal för tryckfrihetsbrott som innebär förtal (ärekränkning) om den enskilde har angivit brottet till åtal och om det av särskilda skäl är viktigt från allmän synpunkt.

Utöver lagens bestämmelser finns det också etiska regler för press, radio och tv. Bakom reglerna står Publicistklubben (PK), Svenska Journalistforbundet (SJF), Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU), Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT), Utbildningsradion AB (UR) och Radioutgivareföreningen (RU).

De etiska reglerna syftar till att ge den enskilde ett skydd mot publicitetsskador utöver det som lagen erbjuder. Reglerna anvisar tidningarna att undvika inte bara ärekränkande påståenden utan även sådana uppgifter om enskildas privatliv, som saknar oavvisligt allmänintresse. Behörigt utrymme skall ges åt rättelser och genmälen. Polisutredningar och brottmål skall behand las objektivt och med behörig hänsyn till de misstänktas och dömdas intressen.

Begär rättelse

Den som anser sig illa behandlad eller omskriven på ett felaktigt sätt i en tidningsartikel kan vända sig direkt till tidningen eller tidskriften och begära att få rättelse.

Man kan också vända sig till Allmänhetens Pressombudsman (PO). Denne hjälper den enskilde, antingen genom att ta kontakt med tidningen och utverka att en rättelse eller ett genmäle införs eller genom att hänskjuta ärendet till Pressens Opinionsnämnd.

PK, SJF och TU har inrättat Pressens Opinionsnämnd för bedömning av pressetiska frågor. Den består av tolv ordinarie ledamöter och sex suppleanter. Nämnden är uppdelad på två grupper, med sex ordinarie ledamøter i varje grupp, vilka sammantrader var för sig.

De tre pressorganisationerna som nämnts härovan utser vardera till varje grupp en ordinarie ledamot av nämnden. Två representanter för allmänheten utses till varje grupp av justitieombudsmannen och ordforanden i Sveriges Advokatsamfund gemensamt.

Den sjätte ledamoten är ordföranden. Han har alltid varit en framstående domare.

Vad gäller etermedierna är de företag, som enligt regeringens beslut erhållit rätt att sända radio- och tv-program (programforetag), skyldiga att rätta felaktiga sakuppgifter när det är påkallat.

Rådfråga PO

Vem som helst kan vända sig till PO och rådfråga denne eller anföra klagomål beträffande saker som stått i pressen. PO:s huvuduppgift är att snabbt och smidigt samt med ett minimum av formaliteter försöka lösa tvister mellan enskilda och tidningar som orsakats av publicitet samt att, i förekommande fall, pröva om artikeln inte är sådan att den bör hänskjutas till opinionsnämnden.

Pressombudsmannen utreder de klagomål som inges till denne. Den klagande och tidningen får yttra sig i saken. Klagomål måste ske skriftligen och inom tre månader efter den dag då artikeln var införd. Endast om särskilda skäl för dröjsmålet föreligger kan klagomål, som inkommit för sent, upptas till prövning. Anmälningar från företag, organisationer och myndigheter bör i allmänhet prövas endast om det gäller rättelse eller genmäle. Det kostar ingenting att vända sig till PO. Pressombudsmannen har också vissa möjligheter att ta upp ärenden på eget initiativ.

Pressens Opinionsnämnd

Om nämnden anser att en tidning eller tidskrift bör klandras måste denna publicera nämndens utslag. Det publiceras ofta även i andra tidningar, i Journalisten (SJF:s organ) och Pressens Tidning (TU:s organ). Den tidning som klandras får också betala en expeditionsavgift. Den är f n 20.700:- för tidningar med en upplaga över 10.000 ex och 7.600:- när upplagan är upp till 10.000 ex.

Ifal l PO avvisar en anmälan kan den klagande gå vidare till opinionsnämnden, men endast om han själv är berörd av artikeln.

Radionämnden

Radionämnden har att genom efterhandsgranskning övevaka att programforetagen foljer bestämmelserna i radiolagen och avtalen med staten.

Den som vill klaga på ett radio- eller tv-program kan vända sig till radionämnden. Nämnden kan även pröva program på eget initiativ.

Radionämnden har i detta hänseende större befogenheter än Pressens Opinionsnämnd, vars väsentliga uppgift är att se til att pressen respekterar de etiska regler som dess organisationer själva skapat.

Det bör observeras att programföretagen enligt avtalen med staten är skyldiga att genast underrätta radionämnden när de erhåller skriftlig begäran om beriktigande eller genmäle. Då de fattat beslut med anledning av en sådan begäran måste de genast underrätta nämnden om detta och också om de skäl, som bestämt utgången i ärendet.

Etiska regler för press, radio och tv

Press, radio och tv skall ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsformedlare och som granskare av samhällslivet. Härvid gäller dock an skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet.

Etiken tar sig inte i första hand uttryck i en fommell regeltillampning utan i en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften. De etiska reglerna för press, radio och tv skall vara en stöd för den hållningen.

Publicitetsregler

Ge korrekta nyheter

  1. Massmediernas roll i samhället och allmänhetens fortroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling.

  2. Var kritisk mot nyhetskällorna. Kontrollera sakuppgifter så noggrant som omständigheterna medger, även om de tidigare har publicerats. Ge läsaren/mottagaren möjlighet att skilja mellan faktaredovisning och kommentarer.

  3. Løpsedel, rubrik och ingress skall ha täckning i texten.

  4. Slå vakt om den dokumentära bilden. Var noga med att bilder och grafiska illustrationer är korrekta och inte utnyttas på ett missvisande sätt.

    Var generös med bemötanden

  5. Felaktig sakuppgift skall rättas, när det är påkallat. Den som gör anspråk på att bemöta ett påstående skall, om det är befogat, beredas tillfälle till genmäle. Rättelse och genmäle skall i lämplig form publiceras utan dröjsmål och på så sätt att de kan uppmärksammas av dem som har fått del av de ursprungliga uppgifterna. Observera att ett genmäle inte alltid kräver en redaktionell kommentar.

  6. Publicera utan dröjsmål Pressens Opinionsmämnds klandrande uttalanden i fall som rör den egna tidningen.

    Respektera den personliga integriteten

  7. Överväg noga publicitet som kan krenka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.

  8. laktta stor försiktighet vid publicering av självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhörige och vad ovan sagts om privatlivets helgd.

  9. Visa alltid offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn.Pröva noga publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga.

  10. Framhäv inte berörda personers ras, kön, nationalitet, yrke, politisk tilihörighet eller religiös åskådning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande.

    Var varsam med bilder

  11. Vad som i dessa regler sägs gäller i tillämpliga delar även om bildmaterial.1

  12. Bildmontage, reutuschering på elektronisk väg eller bildtext får ej utformas så att det vilseleder eller lurar läsaren. Ange alltid i direkt anslutning till bilden om den är förändrad genom montage eller retusch. Detta gäller även vid arkivering.

    Hör båda sidor

  13. Sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material tillfalle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter. Var uppmärksam på att anmälningar av olika slag kan ha till enda syfte att skada den som blivit anmäld.

  14. Tänk på att en person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger. Den slutliga utgången av en skildrad rättssak bör redovisas.

    Var försiktig med namn

  15. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.

  16. Om inte namn anges undvik att publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat, som gör en identifiering möjlig.

  17. Observera att hela ansvaret för namn- och bildpublicering faller på den som återger materialet.

Kommentar till del 3

För tolkning av begreppet «god publicistisk sed» svarar för pressens del i första hand Pressens Opinionsnämnd samt i ärenden som inte hänskjuts till nämnden Allmänhetens Pressombudsman. Det bör uppmärksammas an Pressens Opinionsnämnd och Allmänhetens Pressombudsman ej prövar fråga om avsteg från reglerna i radio- eller televisionsprogram. För granskning av dessa program finns den av regeringen utsedda Radiomämnden.

Opinionsnämndens utslag publiceras förutom i den klandrade tidningen i refererande form i Pressens Tidning och tidningen Journalisten. Abonnemang på nämndens utslag kan beställas hos TU.

Pressens Samarbetsnämnd (PK, SJF och TU) utger årligen en sammanfattning av de ur principiell synpunkt viktigaste ärendena hos opinionsnämnden.

Radionämndens beslut kan rekvireras hos nämndens kansli.

Yrkesregler

Journalistens integritet

  1. Ta inte i tjensten emot joumalistiska uppdrag av personer utanför den redaktionella ledningen.

  2. Acceptera inte uppdrag från utomstående, ej heller inbjudan, gåva gratisresa eller annan förmån i och utanför tjänsten som kan misstänkliggöra ställningen som fri och självständig journalist.

  3. Använd inte ställningen som journalist till att utöva påtryckning för egen eller andras vinning eller till an skaffa privata förmåner.

  4. Utnyttja inte för egen eller andras vinning opublicerade nyheter beträffande de ekonomiska förhållanden eller åtgärder hos stat, kommuner, organisationer, foretag eller enskilda.

  5. Beakta journalistavtalets bestämmelse om att medarbetare icke får åläggas att skriva mot sin övertygelse eller utföra förödmjukande uppdrag.

    Anskaffning av material

  6. Tillmötesgå rimliga önskemål från intervjuade personer om att i förväg få veta hur och var deras uttalanden återges.

  7. Visa sarskild hänsyn mot ovana intervjuobjekt. Upplys den intervjuade om huruvida samtalet är avsett för publicering eller enbart för information.

  8. Förfalska inte intervjuer eller bilder.

  9. Visa hänsyn vid fotograferingsuppdrag samt vid anskaffning av bilder, särskilt i samband med olyckor och brott.

  10. Ge inte efter för påtyckningar från utomstående i avsikt ah hindra eller inskränka berättigad publicitet.1

  11. Beakta upphovsrätten med dess citatregler och fotorätten.1

  12. Visa generositet med källangivelse när en framställning hovudsakligen bygger på annans sakuppgifter.

    Publiceringstider

  13. Respektera överenskomna publiceringstider.

Kommentar till del 4

Undertecknarna av dessa regler vill med detta avsnitt ge vägledning i det journalistiska arbetet på fältet och på redaktionerna när problem uppstår som endast ofullständigt eller inte alls behandlas i lagar, kollektivavtal eller i övriga delar av dessa etiska regler för massmedier. Avsnittet ersatter SJF:s yrkeskodex.

Detta avsnitt är inte bara en regelsamling - det är också avsett att stimulera till en kontinuerlig debatt inom journalistkåren i arbetsetiska frågor. Reglerna gör inte anspråk på att täcka alla de situationer som journalisten kan möta i sitt arbete.

Reglerna avser alla redaktionella medarbetare, alltså i tillämpliga delar även journalister vid radio, tv, informationsabdelningar etc.

SJF:s styrelse verkar för att förbundets mediemmar efterlever denna del av reglerna.

Regler mot textreklam

Grundregel

Slå vakt om förtroendet för press, radio och tv och värna om mediernas integritet. Låt inga misstankar uppstå hos allmänheten att utomstående otillbörligt kan påverka innehåll i program.

Publicera eller presentera därför inte material på redaktionell plats om det inte är journalistiskt motiverat. Det innebär att materialet inte ska kunna uppfattas som reklambudskap, utan ha nyhets- eller informationsvärde eller är motiverat ur underhållande eller konstnärlig synpunkt.

Tillämpningsregler

  1. Utforma materialet enbart enligt journalistiska och/eller programmässiga bedömningar. Avsikten får aldrig vara att ge varor och tjänster reklam; presentationen av materialet får heller inte vara sådan att läsaren/lyssnaren uppfattar det som ett reklambudskap.Bevaka att annonsen inte ens vid hastigt påseende kan förväxlas med redaktionellt material.

  2. Avvisa ideer och förslag till artiklar och program om de är sammankopplade med krav på motprestationer som innebär reklam i någon form. Avvisa också som princip erbjudanden till redaktionen om resor som är gratis eller kraftigt subventionerade. Avvisa gåvor och andra förmåner. Avge aldrig förhandslöfte om publicitet.

  3. Konsumentupplysande artiklar/program ställer särskilt stora krav på journalistisk integritet. Redovisa därför hur urvalet av produkter/tjänster i artikeln/programmet har skett. Ange klart hur produkterna/tjänsterna blivit jämförda eller testade. Var särskilt noggrann och kritisk i samband med varurecensioner.Informera inte ensidigt om begränsade sortiment eller enstaka producenter av varor eller tjanster, varuhus , butiker, restauranger etc.

  4. Underkasta förhandsuppgifter om teaterförestallningar, konserter, filmer, konstutställningar, idrottsevenemang och liknande nommal nyhetsbedömning. Granska materialet kritiskt och tillse att det ges en journalistiskt motiverad utfommning.Pröva noga om uppgifter och bilder från nya företag och affärslokaler eller liknande har journalistiskt nyhetsvärde.

  5. Namnge inte företag och organisationer som skänker eller levererar priser eller på annat sätt medverkar - t ex som sponsor eller arrangör - i tävlingar, fester, välgörenhetstillställningar eller liknande, om inte, journalistiska motiv finns för detta.Beträffande sådan sponsring som avses i 6 § Radiolagen samt i programföretags avtal med staten gäller vad som där stadgas.

  6. Publicera/presentera inte på redaktionellt utrymme av statlig eller kommunal myndighet begärd eller önskad information om enskildas rättigheter och skyldigheter och andra, offentliga meddelanden. För programföretag gäller de bestämmelser om myndighets meddelanden som kan förekomma i avtal mellan programföretaget och staten och i anslutning därtill utfärdade, interna instruktioner.Avvisa från redaktionellt utrymme uppgifter om företagsverksamhet som öppethållande, demonstration av produkter, pristävlingar eller andra arrangemang, om det inte är journalistiskt motiverat.

  7. Tidning/programföretagsreklam för egen försäljning av varor och tjänster samt egna arrangemang ska utformas som annons.

  8. Vid användning av material (bilar, båtar, kläder, möbler, köksutrustningar etc) som underlag för fotografering får namn på tillverkare, återförsaljare eller detaljist bara anges när det finns journalistiska motiv.

  9. Redaktionella specialsidor och bilagor i tidningar ska vara journalistiskt motiverade. Översikter av typ «platsbörs», «stugbörs», «båtbörs», «bilbörs» och liknande, som kan uppfattas som reklam eller som innebär att varor och tjänster saluförs, ska utformas som annons.

  10. Förteckningar i tidningar över entreprenörer och leverantörer vid byggföretag ska utformas som annons.

Regeltillampning

Vid tolkning av grundregeln och tillampningsreglerna 2, 3 och 6 kan nekande svar på några eller flera av följande frågor antyda en konflikt med reglerna:

  1. Urval: Jamförs flera produkter? Är urvalet mångsidigt? Ingår jamförelsen eventuellt i en serie artiklar/program?

  2. Bedömning: Har produkten/produkterna testats och/eller utsatts för kritisk granskning (objektiv eller subjektiv)? Framgår detta i så fall av artikeln/programmet?

  3. Nyhetsvärde: Har informationen om en produkt allmänt intresse?

  4. Presentation: Framgår det klart för läsaren/lyssnaren/tittaren att presentationen inte är ett reklambudskap?

  5. Uppgifter om tillverkare, återförsäljare, priser m m:År uppgifterna svåra att komma över för konsumenten? Ar priset i sig en nyhet? Jämförs priser?

För tolkning av begreppet «textreklam» svarar för pressens del Pressens Textreklamkommitte. Textreklamkommiteen behandlar ärenden som inkommit till kommitten senast tre månader efter publicering.

Kommittens klanderuttalanden ska publiceras i den klandrade tidningen.

För granskning av program i radio eller tv svarar Radionämnden.

Pressens Opinionsnämnd (POn) och Allmänhetens Pressombudsman (PO)

Stadgar för Pressens Opinionsnämnd

§ 1

Pressens Opinionsnämnd (POn) behandlar ärenden som gäller tillämpningen av god publicistisk sed.

Nämnden har att fritt prova innebörden av detta begrepp. Nämnden prövar sådana ärenden rörande all periodisk press som genom abonnemang eller lösnummerförsäljning eller på annat sätt är tiliganglig för envar.

§ 2

Nämnden kan uppta ärenden efter anmälan av Allmänhetens Pressombudsman eller efter anmälan, som ingivits till denne och som denne hänskjutit till nämnden. Anmälan, som ingivits till ombudsmannen men av denne lämnats utan åtgärd, kan av anmälaren hänskjutas till nämnden under förutsättning att saken rör anmälaren sjalv.

Enskild person kan vara anmälare. Anmalningar från foretag, organisationer och myndiheter bör i allmänhet prövas endast om det gäller rättelse eller genmäle.

§ 3

Nämnden har rätt att i särskilda fall pröva ärenden även under andra forutsättningar eller i annan ordning att vad som ovan sagts. Nämnden avgör också huruvida ett anmält ärende skall upptas till behandling eller ej.

Nämnden har vidare rätt att, även efter påborjad handläggning, visa ett ärende ifrån sig.

Verkställande av utredningar i mera allmän mening ingår inte i nämndens uppgift.

§ 4

Nämnden avger opinionsuttalanden. Dessa är offentliga.

§ 5

Nämnden består av en ordförande, en förste, en andre, en tredje viceordförande samt tio ledamöter.

Nämnden är uppdelad i två grupper, vardera gruppen bestående av en ordförande eller vice ordförande och fem ledamöter. Med iakttagande av föreskrifterna i 8 § första stycket, bestäms genom lottning ledamoternas placering i grupperna för ett halvår i taget.

For ledamöterna finns sammanlagt fem suppleanter, vilka var och en inträder vid förfall för sådan ledamot i någon av grupperna som utsetts i samma ordning som suppleanten.

§ 6

Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet och Svenska Tidningsutgivareföreningen utser var för sig två ledamöter i nämnden jämte en suppleant för dem.

Chefsjustitieombudsmannen och ordföranden i Sveriges Advokatsamfund utser gemensamt fyra ledamöter och två suppleanter för dem. Dessa ledamöter och suppleanter skall vara aktade medborgare med bred samhällserfarenhet. De får inte stå i beroendeförhållande till tidningsföretag eller pressens organisationer.

Mandattiden vars längd är två år, börjar löpa den 1 juli. Val till nämnden bör forrättas minst två månader före mandatsperiods början. Till ledamot eller suppleant i nämnden kan ingen väljas för en sammanlagd tjanstgöringstid om mer än sex år.

Ordföranden och vice ordförandena bör vara jurister med erfarenhet som ordinarie domare. De utses för en mandattid av två år från den 1 juli av Pressens Samarbetsnämnd. Vid nyval skall samråd först ske med ordföranden och vice ordförandena i nämnden. Till ordförande eller vice ordförande i nämnden kan ingen väljas för en sammanlagd tid om mer än åtta år.

Var och en av de tre organisationer, som utser ledamöter i nämnden, kan vid behov förordna tillfälliga ersättare för dem. Den tjänstgörande ordföranden har motsvarande befogenhet beträffande övriga ledamöter.

§ 7

Nämnden utser sekreterare. Det åligger denne att efter ordförandens anvisningar bereda ärendena, föra protokoll och ombesörja övriga expeditionsgöromål.

§ 8

Nämnden beslutar när, förutom ordföranden eller ersättare för honom, en ledamot eller suppleant, utsedd av var och en av de i § 6 nämnda organisationerna, samt två ledamöter eller suppleanter, utsedda på sätt som säges i § 6, andra stycket, är närvarande.

Nämnden kan även besluta när, förutom ordföranden eller ersättare för honom, sammanlagt fyra ledamöter eller suppleanter, utsedda på sätt som anges i foregående stycke, är närvarande. Sådant beslut förutsätter att nämnden är enig.

§ 9

Vid behandling i nämnden av ärende som rör viss tidning får ej delta någon som företräder eller är anställd hos denna.

§ 10

Varje ledamot av nämnden äger vid beslut en röst. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

Enhällighet bör efterstraväs. Om skilda meningar föreligger skall reservation till nämndens beslut avgivas. Ordföranden kan, vid delade meningar inom nämnden i fråga om beslut, söka åstadkomma enighet genom att ajournera ärendet.

Suppleant äger delta i nämndens överläggningar men ej i besluten såvida han ej ersätter ordinarie ledamot. Om så finnes lämpligt kan principiellt viktiga ärenden utsättas till avgörande av samtliga ledamöter och suppleanter.

§ 11

Av mämnden klandrad tidning erlägger expeditionsavgift, som för 1993 uppgår till följande belopp:

TS-upplaga vardagar Kronor
Upp till 10.000 ex 7.600:
Över 10.000 ex 20.700:

Expeditionsavgifterna uppräknas varje år med den procentsats varmed bruttokostnaderna för PO/POn:s verksamhet har stigit under förgående år.

§ 12

Expeditionsavgiften, som utgör ett bidrag till täckande för kostnaden för PO och POn, inbetalas till TU Service AB.

§ 13

Klandrad tidning bör utan dröjsmål i oavkortat skick och på väl synlig plats publicera opinionsnämnden hela uttalande och utan anmaning redovisa hos PO att så har skett.

§ 14

Nämnden avger årligen rapport om sin verksamhet till de i 6 § mämnda pressorganisationerna, till chefsjustitieombudsmannen och till advokatsamfundets ordförande.

Nämndens ordförande skall regelbundet informera PO om dess verksamhet.

§ 15

Fråga om ändring av grunderna för nämndens sammansättning eller verksamhet kan väckas av nämnden eller av Pressens Samarbetsnämnd och avgöres av Pressens Samarbetsnämnd efter hörande av chefsjustitieombudsmannen och advokatsamfundets ordförande.

Kommentar till stadgarna för pon

Till § 3:

Enligt § 3 avgör nämnden huruvida den skall uppta en anmält ärende till prövning eller ej. Nämnden kan vidare, även efter påbörjad handläggning visa en ärende ifrån sig.

Om tryckfrihetsrättslig prövning i samma ärende inletts eller redan ägt rum, bör dock nämnden särskilt överväga om en pressetisk prövning är erforderlig, och skall därvid noga beakta att pressetiken inte får utgöra en hinder för tryckfrihetens utövning.

Instruktion för Allmänhetens Pressombudsman

§ 1

Allmänhetens Pressombudsman (PO) har till uppgift att råda och bistå enskilda som känner sig förfördelade av publicitet i periodisk skrift, på eget initiativ eller efter anmälan undersöka avvikelser från god publicistisk sed eventuellt hänskjuta sådana ärenden till Pressens Opinionsnämnd (POn) för avgörande samt genom opinionsbildning verka för god publicistisk sed.

§ 2

PO biträdes närmast av Allmänhetens Biträdande Pressombudsman (bitr. PO). När PO är förhindrad att utöva sin tjänst, utövas denna av biträdande PO. Denne inträder efter beslut av PO även i övrigt i hans ställe vid behandling av visst ärende eller viss grupp av ärenden.

Bitr. PO får ej vidta åtgärd eller fatta beslut som nubbar eller ändrar av PO meddelade föreskrifter eller tillämpade grunder.

§ 3

PO skall skyndsamt försöka lösa tvister mellan enskilda och tidningar, som orsakats av publicitet, genom att på ett tidigt stadium erbjuda medlande och rådgivande tjänster. I förekommande fall skall PO genom direkt hanvändelse till berörd tidning snabbt söka åstadkomma beriktigande eller skäligt utrymme för genmäle för den förfördelade.

§ 4

Vid avgörande av fråga huruvida en ärende skall hänskjutas till Pressens Opinionsnämnd (POn) skall PO framst grunda sin bedömning på följande omständigheter:

  1. Det skall finnas skälig grund för anmälan.

  2. Det skall vara av betydelse med hänsyn till etiska principer och den skada som en meddelande kan tänkas ha vållat någon att anmälan prövas av nämnden.

  3. Anmälan måste avse en artikel som är relativt aktuell.

Finner PO att ovan nämnda omständigheter inte föreligger skall ärendet avskrivas. Hänsyn bör därvid tagas till om tillfredsställande rättelse eller genmäle publicerats av den felande tidningen.

Anmälan till PO kan upptagas till provning endast om den avser artikel som publicerats inom tre månader fore dagen då anmälan inkom, såvida icke särskilda skäl föreligger. PO skall regelbundet informera ordföranden i nämnden om sin verksamhet.

§ 5

PO skall inhämta skriftligt medgivande från den närmast förfördelade innan han - efter anmälan från annan än den direkt förfördelade eller på eget initiativ - hänskjuter ett ärende till opinionsnämnden.

§ 6

Anmälan, som ingivits till ombudsmannen men av denne lämnats utan åtgärd, kan av anmälaren inom en månad från tidpunkten för beslutet hänskjutas till nämnden under förutsättning att saken rör anmälaren själv.

Klagomål från anmälare, som inte berörs av det påtalade tidningsmeddelandet, må icke av anmälaren föras vidare till opinionsnämnden.

§ 7

Det förutsätts att anmäld tidning på uppmaning av PO inkommer med erforderligt antal exemplar av tidning där den anmälda artikeln införts.

§ 8

Utöver vad ovan i §§ 1 - 6 angivits såsom uppgifter för PO har denne att i förekommande fall lämna allmänheten upplysningar i pressetiska frågor. Sådan rådgivning skall vara kostnadsfri.

PO skall vidare i möjligaste mån medverka i allmän upplysningsverksamhet rörande frågor inom det pressetiska området. Häri innefattas medverkan i form av föredrag, artiklar m m i facktidskrifter och andra publikationer samt, om så erfordras, även inom ramen för journalistutbildningen.

§ 9

Till PO bör utses en person med särskilda insikter inom området för pressetik. Hänsyn bör även tagas till vederbörandes journalistiska erfarenheter.

PO utses av ett kollegium bestående av chefsjustitieombudsmannen, ordföranden i Sveriges Advokatsamfund samt ordföranden i Pressens Samarbetsnämnd och anställes hos Stiftelsen Allmänhetens Pressombudsman som inrättas och finansieras av PK, SJF och TU.

Tjänstgörings- och avlöningsförhållanden fastställes i särskilt kontrakt mellan PO och stiftelsen. PO tillsättes för en mandatperiod på tre år. Har uppsägning ej skett senast ett år före mandatperiodens utgång från stiftelsens sida eller ett halvt år före periodens utgång från PO:s sida, förnyas mandatet automatiskt med en ny treårsperiod. För varje ny mandatperiod gäller samma uppsägningsperiod som för den första perioden.

Bitr. PO utses av styrelsen i Stiftelsen Allmänhetens Pressombudsman i samråd mellan bitr. PO och stiftelsen. Tjänstgörings- och avlöningsforhållanden fastställs i särskilt kontrakt mellan bitr PO och Stiftelsen.

§ 10

PO må icke utan stiftelsens vetskap och medgivande åtaga sig uppdrag utanför de i 8 § omnämnda områdena.

§ 11

Fråga om ändring av denna instruktion avgöres av Pressens Samarbetsnämnd.

Stadgar för Stiftelsen Allmänhetens Pressombudsman

§ 1

Stiftelsens namn skall vara Stiftelsen Allmänhetens Pressombudsman. Stiftare är Publicistklubben, Svenska Journalistforbundet och Svenska Tidningsutgivareföreningen.

§ 2

Stiftelsen skall ha till ändamål att besluta om anställande av och bestrida löne- och administrationskostnader för Allmänhetens Pressombudsman och Allmänhetens Biträdande Pressombudsman.

§ 3

För stiftelsen skall finnas en styrelse i vilken varje stiftare utser två ordinarie ledamöter och en suppleant. Styrelsen skall ha sitt säte i Stockholm. Den utser inom sig ordförande. Den är beslutför, när minst en representant för varje stiftare är närvarande.

§ 4

Stiftelsens firma tecknas av den eller dem som styrelsen datill utser.

§ 5

Stiftelsens räkenskaper skall per den 31 december varje år sammanföras till ett fullständigt bokslut. För granskning av styrelsens förvaltning och Stiftelsens räkenskaper utser TU:s styrelse för varje kalenderår en auktoriserad revisor och en suppleant för denne. Före utgången av april månad varje år skall Stiftelsens styrelse till revisorn lämna förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt balansräkning för det förflutna kalenderåret. Revisorn skall till stiftarna avge skriftlig berättelse över sin granskning av förvaltningsberättelsen jämte vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen och skall tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet for styrelsen. Frågan om beviljande av ansvarsfrihet avgörs av stiftarna.

§ 6

Eventuellt uppkommet överskott i Stiftelsens verksamhet skall anvandas för dess ändamål enligt § 2 ovan.

§ 7

Stiftelsens stadgar kan endast ändras genom beslut av stiftarna.

§ 8

Upplöses Stiftelsen skall dess tillgångar överlämnas till Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet och Svenska Tidningsutgivareföreningen.

Riktlinjer angående åsiktsannonsering

1.

Med åsiktsannonser avses i dessa riktlinjer främst:

Partiannonser, som propagerar politiska meningar i t ex valtider, och annonser, i vilka enskilda personer, företag eller organisationer vill sprida ideer och åsikter eller varva medlemmar för sin verksamhet.

Till åsiktsannonser hänföres också:

Annonser, i vilka ideella foreningar utlyser sammankomster och/eller redogör och propagerar for sin verksamhet.

- annonser i vilka stat eller kommun önskar informera om rättigheter eller skyldigheter eller lämna medborgarna annan information, t ex trafiksäkerhetspropaganda,

- andra annonser av meddelandekaraktär.

Juridiska och fysiska personer likställes som annonsörer inom detta område.

2.

Tidningarna bör i positiv anda pröva frågor om införande av åsiktsannonsering under forutsattning att dessa inte står i strid med tryckfrihetslagstiftningen, allman lag eller de pressetiska reglerna.

Utgivare har rätt att vägra införa åsiktsannonser, som inte är förenliga med tidningens allmänna policy. (Har bör erinras om att utgivare, då det gäller kommersiella annonser, i enlighet med tidningens policy kan forhindra publicering av exempelvis sprit- och pornografireklam med hänvisning till moraliska, politiska eller därmed jämförliga värderingar av sådan kommersiell annonsering). I princip gäller det här en granskning och sovring av annonsmateial i likhet med övrigt stoff som ingår i tidningen. Härav följer att olika tidningar kan komma till skilda beslut ifråga om införande av annonser.

Utgivare skall emellertid anse det särskilt forpliktigande, om ett införande av åsiktsannons - från enskilda, fortag, organisationer eller från partier gagnar ett samhällsintresse av allsidig debatt och angelägen information. Annonser från politiska partier, som är representerade i riksdag och/eller kommunala forsamlingar samt från arbetsmarknadens partsorganisationer bör intas i det skick annonsören önskar - utan strykningar eller tillägg från vederbörande tidnings sida. Dock bör korrigeringar av annonstexten kunna göras i samband med personangrepp.

Vid valtillfällen eller i andra sammanhang, då frekvensen av åsiktsannonser är hög, har utgivare rätt att vägra införa annonser, som av något parti beordrats i sådan myckenhet, att tidningens allmänna karaktär eller typ utslätas. Speciellt gäller detta, om tidningens resurser inte tillåter en ökning av totalformatet, med resultat att textvolymen avsevärt minskas och de begärda annonserna blir ett dominerande inslag i tidningen. I sådana fall kan utgivare tvingas vidta åtgärder, som under en begränsad tidsperiod syftar till en maximering av annonsutrymmet för varje parti.

3.

I fråga om bemötanden på redaktionell plats lyder gällande regel:

Felaktig sakuppgift skall rättas, när det är påkallat. Den som har befogat anspråk att bemöta ett påstående skall beredas tillfälle till genmäle. Rättelse och genmäle skall i lämplig form publiceras utan dröjsmål och på sådant sätt att de kan uppmärksammas av dem som har fått del av de ursprungliga uppgifterna.

Det är viktigt att tidningarnas redaktioner omsorgsfullt tillämpar den regeln.

I den mån begärd rättelse av sakuppgift eller genmäle icke införes eller införes på ett sätt, som inte tillfredsställer den svarande, bör denne dock ha rätt att få införa sådant bemotande i form av annons. Den svarande bör kunna räkna med att få in sådan annons utan ändring, såvitt den inte strider mot tryckfrihetsförordningen, allman lag eller de pressetiska reglerna.

4.

De allmänna principer for intagande av åsiktsannoncer, som tidning tillämpar, skall i kort sammanfattning anges i tidningens annonsprislista och i Svenska Annonstaxa, så att utomstående kan inhämta vilken policy vederbörande tidning tillämpar ifråga åsiktsannonser.

Radio - tv

Utdrag ur 1966 års radiolag

§ 5

För att här i landet sända radioprogram i rundradiosändning krävs tillstånd av regeringen.

Tillstånd ges för viss tid.

Varje tillståndshavare (programföretag) avgör ensam vad som skall förekomma i de sändningar som anordnas med stöd av tillståndet. Härvid skall programföretaget iaktta bestämmelserna i 6 och 7 §§ samt 17 § andra stycket. I fråga om vad som sänds under annonstid i televisionen skall programföretag också iaktta föreskrifterna i 8-15 §§.

§ 6

Programföretags rätt på grund av tillståndet enligt 5 § skall utövas opartiskt och sakligt. Därvid skall beaktas att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet skall råda i ljudradion och televisionen.

Programföretaget får inte i programverksamheten mot vederlag eller annars på ett otillbörligt sätt gynna ett kommersiellt intresse. Programföretaget får dock i fråga om någon som har bekostat ett program helt eller delvis lämna uppgift om vem bidragsgivaren är.

Programverksamheten skall som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundideer samt principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet.

§ 17

Radionämnden övervakar genom granskning i efterhand om ett programföretags rätt på grund av tillstånd enligt 5 § utövas i enlighet med denna lag och avtalet mellan regeringen och företaget. Om det har bestämts i avtalet mellan regeringen och programföretaget skall företaget sända redogörelse för beslut av radionämnden, i vilket företaget förklarats ha brutit mot bestämmelser i denna lag eller i avtalet mellan regeringen och företaget.

Radionämnden består av en ordförande och sex andra ledamöter. För ledamöterna finns ersättare till det antal regeringen bestämmer. En av ledamöterna eller ersättarna skall vara vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden skall vara eller ha varit ordinarie domare. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om radionämndens verksamhet.

§ 19

Myndigheter och andra allmänna organ får inte i förväg granska eller föreskriva förhandsgranskning av radiosändningars innehåll och ej heller förbjuda en radiosändning på grund av dess innehåll. Detsamma gäller i fråga om trådsändningar.

Bestämmelserna i första och andra styckena hindrar inte förhandsgranskning eller sändningsförbud i fråga om bild som återger Sverige eller del därav och som innehåller upplysning av betydelse för rikets försvar.

Utdrag ur 1993 års avtal mellan staten och Sveriges Television AB

Innehållet i sändningarna

§ 13

SVT skall ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen.

§ 14

SVT skall erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet.

Programmen skall utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftan de behov och intressen hos landets befolkning. Även mindre gruppers intressen skall i görlig mån tillgodoses vid tidpunkter då en stor del av befolkningen har möjlighet att se programmen.

Programutbudet skall som helhet präglas av folkbildningsambitioner. Det skall utformas så att utrymme ges åt en mångfald av olika åsikter och meningsriktningar och så att hänsyn tas till olika förutsättningar hos befolkningen. Förnyelse av programinnehållet skall främjas.

Ett mångsidigt utbud av program på svenska språket skall tillhändahållas och svenska artister och verk av svenska upphovsmän skall i betydande omfattning förekomma i SVT:s sändningar.

§ 15

Bestämmelserna i §§ 13 och 14 innebär skyldighet för SVT att bl a:

  1. meddela nyheter samt kommentera eller på annat sätt belysa händelser och skeenden och därvid ge den allsidiga information som medborgarna behöver för att vara orienterade och ta ställning i samhälls- och kulturfrågor,

  2. stimulera till debatt kring viktigare samhälls- och kulturfrågor,

  3. granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna samt spegla verksamheten inom sådana organ och inom andra sammanslutningar och föreningar,

  4. tillvarata och utveckla televisionens särskilda förutsättningar att ge upplevelser och stimulera fantasin och därigenom ge möjligheter till inlevelse, engagemang och förströelse,

  5. främja konstnärlig och kulturell förnyelse samt bedriva skapande verksamhet med konstnärliga uttrycksformer,

  6. bevaka och granska händelser och utveckling på kulturlivets olika områden samt i samspel med det övriga kulturlivet stimulera och förmedla olika kulturaktiviteter,

  7. i skälig omfattning tillgodose olika intressen i fråga om bl a religion, kultur och vetenskap,

  8. ta särskild hänsyn till språkliga och etniska minoriteter samt

  9. ta särskild hänsyn till olika grupper av funktionshindrade.

§ 16

I fråga om program om och för funktionshindrade samt verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk får SVT, SR och UR sinsemellan fördela ansvaret för olika insatser.

SVT:s, SR:s och UR:s samlade resurser för dessa två områden under ett verksamhetsår, uttryckt i fast prisläge, skall dock för respektive område minst vara oförändrade i jämförelse med verksamhetsåret 1992.

Eventuella overenskommelser mellan SVT, SR och UR i fråga om ansvarsfördelningen för program om och för funktionshindrade samt verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk skall tillställas Radionämnden.

§ 17

SVT skall se till att språkvårdsfrågor beaktas i programverksamheten.

§ 18

SVT skall före sändning av program så noggrant som omständigheterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet.

Åmnesval och framställning skall ta sikte på vad som är väsentligt.

§ 19

Den enskildes privatliv skall respekteras i programverksamheten om inte en oavvisligt allmänt intresse kräver annat.

§ 20

På begäran av statlig myndighet skall SVT sända meddelande som är av vikt för allmänheten. SVT skall tillse att meddelandet ges en lämplig utformning och att det inte genom sin omfattning eller på annat sätt inverkar menligt på programverksamheten.

§ 21

SVT skall skyndsamt tillställa Radionämnden det material som nämnden anser sig behöva för sin granskningsverksamhet.

§ 22

Det åligger SVT att i program på lämpligt sätt redogöra för beslut av Radionämnden enligt vilket bolaget har brustit mot bestämmelserna i 6 § radiolagen (1966:755) eller detta avtal. Om Radionämndens beslut avser att SVT har avslagit en begäran om beriktigande, skall bolaget redogöra för nämndens slutsatser och skälen för dessa.

Genmäle och beriktigande

§ 23

SVT skall beriktiga felaktig sakuppgift när detta är påkallat.

Den som har befogat anspråk på att bemöta ett påstående skall beredas tillfälle till genmäle.

§ 24

Begäran om beriktigande eller genmäle skall behandlas skyndsamt. Har begäran gjorts skriftligen skall SVT, såsom närmare anges för vissa tall i 26 §, underrätta Radionämnden.

§ 25

Bifalls begäran om beriktigande, skall ett beriktigande sändas så snart det kan ske i en för publiken naturligt sammanhang.

Bifalls begäran om genmäle, skall ett genmäle sändas så snart det kan ske i eller i anslutning till program av samma eller likartad karaktär som det som anmärkningen avser.

§ 26

Om en skriftlig begäran om beriktigande eller genmäle har avslagits av SVT skall SVT dels lämna information till den berörde om förutsättningarna för att hos Radionämnden att mäla SVT:s beslut eller SVT:s handläggning av ärendet, dels underrätta Radionämnden om sitt beslut. Ett beslut om avslag skall innehålla uppgifter om skälen till avslaget. Underrättelse till Radionämnden behöver dock endast göras om begäran gjorts av någon som saken rör.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller endast i fråga om sådan begäran om beriktigande eller genmäle som har kommit in till SVT inom sex månader etter sändningen av det program som anmärkningen avser.

1) I huvudsak motsvarande bestämmelser finns i avtal mellan staten och Sveriges Radio AB (SR) samt staten och Sveriges Utbildningsradio AB (UR)

Förordning med instruktion för radionämnden:

utfärdad den 28 april 1988.

Radionämndens uppgifter

§ 1

Radionämnden övervakar genom granskning i efterhand att ett företag, som på grund av tillstånd enligt § 5 radiolagen (1966:755) har rätt att sända radioprogram (programföretag), utövar denna rätt i enlighet med bestämmelserna i radiolagen och det avtal om programverksamheten som gäller mellan regeringen och företaget.

Granskningen omfattar också programföretagets beslut med anledning av att någon hos detta har begärt ett sådant beriktigande eller genmäle som enligt avtalet skall leda till att nämnden underrättas.

Radionämnden granskar också om en innehavare av tillstånd att sända lokalradio följer bestämmelserna i 22 och 24-27 §§ lokalradiolagen (1993:120).

§ 2

Med granskningsärende avses i denna förordning ett ärende i vilket nämnden prövar om ett programföretag eller en tillståndshavare har iakttagit sina skyldigheter enligt vad som anges i 1 §.

§ 3

Nämndens granskning av program eller grupper av program sker efter anmälan eller på nämndens eget initiativ.

§ 4

Om en anmälan har kommit in till nämnden mer än sex månader efter det att programmet sändes, är nämnden inte skyldig att granska programmet.

Nämnden får inte pröva ett programföretags beslut med anledning av en begäran om genmäle, om den som har begärt genmale motsätter sig att beslutet prövas.

Nämnden får pröva frågor om intrång i en enskilds privatliv endast om denne skriftligen medger det.

§ 5

Nämnden skall varje år före den 1 februari till regeringen avge en berättelse om sin verksamhet under det senaste kalenderåret.

Till verksamhetsberättelsen skall fogas en redogörelse for beslut av större vikt eller av principiell betydelse som nämnden har meddelat under det senaste året.

§ 6

- (paragrafen upphävd. Se numera 17 § radiolagen)

Organisation

§ 7

Hos nämnden finns en direktör, som är chef för myndigheten. Direktören har det ansvar för granskningsärendena och verksamheten i övrigt som anges i denna förordning.

Direktören skall vara jurist och ha domarerfarenhet.

Verksförordningens tillämpning i fråga om regler och beslut

§ 8

Följande bestämmelser i verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på radionämnden:

14 och 15 §§ om myndighetens regelgivning 16 § om interna föreskrifter

29 § om myndighetens beslut.

Ansvaret för granskningsärendena

§ 9

Vid sammanträde med nämnden skall avgöras granskningsärenden eller grupper av sådana ärenden.

  1. om de är av storre vikt eller principiell betydelse, eller

  2. om direktören beslutar att ärendena skall avgöras på detta sätt.

Förelägganden enligt 17 a § radiolagen (1966:755) eller 30 eller 31 § lokalradiolagen skall alltid beslutas vid sammanträde med nämnden.

§ 10

Direktoren avgör granskningsärenden som inte skall avgöras vid sammanträde med nämnden. Direktören får dock inte meddela beslut där det uttalas att en programföretag har brustit vid tillämpningen av 6 § i radiolagen (1966:755) eller avtalet om programverksamheten mellan regeringen och företaget.

§ 11

Direktören får besluta om granskning av program eller grupper av program samt begära in yttranden i granskningsärenden. Direktören ansvarar för redogörelsen enligt 5 § andra stycket och skall se till att denna på lämpligt sätt kommer till allmänhetens kännedom.

Ansvaret för andra ärenden än granskningsärenden

§ 12

Vid sammanträde med nämnden avgörs frågor om dess anslagsframställning och verksamhetsberättelse.

Andra frågor som inte gäller granskningsärenden avgörs av direktören.

§ 13

Direktören har det ansvar for verksamheten och de uppgifter som anges i 4 §, 5 § första stycket, 6 §, 7 § 2, 9 och 10 §§ verksförordningen (1987:100).

Ärendenas handläggning

§ 14

Den som hos ett programforetag har begärt genmäle skall beredas tillfälle att yttra sig i en sådan fråga som avses i 4 § andra stycket, om inte dena framstår som obehövligt.

§ 15

Nämnden är vid sammanträde beslutför när ordföranden och minst tre andra ledamöter är narvarande.

§ 16

Om det vid en overläggning framkommer skiljaktiga meningar, tillämpas föreskrifterna i 16. kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål.

§ 17

Ärenden som prövas vid sammanträde med nämnden avgörs efter föredragning.

Direktören och andra tjanstemän hos nämnden får närvara vid all handläggning som sker vid sammanträde.

§ 18

Granskningsärenden som prövas av direktören avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller i särskilda beslut får det dock medges att sådana ärenden inte behöver föredras.

När direktören handlägger andra ärenden än granskningsärenden behöver ärendena inte föredras.

Direktören skall på lämpligt sätt hålla nämnden underrättad om sina beslut.

§ 19

I 19 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om rätt att få avvikande mening antecknad.

§ 20

I förordningen (1978:592) om vissa medbestämmandeformer i statlig tjänst m. m. finns föreskrifter om rätten att besluta i vissa frågor.

Underrättelse om beslut i granskningsärenden

§ 21

Besluten i granskningsärenden skall sändas till programföretaget och den som har gjort anmälan.

Tjänstetillsättning

§ 22

Nämndens ledamöter och ersättare for ledamöter utses av regeringen för en bestamd tid.

Regeringen utser ordförande och vice ordförande. Förordnandena ges for, en bestämd tid.

§ 23

Tjänsten som direktör tillsätts av regeringen efter anmälan av nämndens ordförande.

Andra tjanster tillsätts av nämnden.

Bisysslor

§ 24

Besked om bisyssla enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas av nämnden i fråga om direktören.

Överklagande

§ 25

Besluten i granskningsärenden får inte överklagas i andra fall än som anges i 24 § radiolagen (1966:755) och 39 § lokalradiolagen (1993:120).

Besluten i andra ärenden får överklagas hos regeringen, om något annat inte följer av

  • lagen (1971:309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål,

  • lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att överklaga,

  • andra föreskrifter.

Kort sammanfattning av reglerna rörande tryckfrihet och yttrandefrihet

I vanliga fall svarar var och en inför domstol för sina gärningar. Enligt tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) gäller en annan princip ifråga om innehållet i tryckta skrifter och radioprogram (härmed avses även tv-program). Ansvaret ligger här på en enda person, för periodiska skrifter (dvs tidningar och tidskrifter som utkommer minst 4 gånger per år) på ansvarige utgivaren, för andra tryckta skrifter i regel på författaren (se TF 8 kap) samt för radioprogram på utgivaren (se YGL 6 kap).

Utgivaransvar och meddelarskydd

Utgivaren svarar alltså ensam for en tidnings resp radioprograms redaktionella innehåll. Ingen utomstående har något att göra med vad som sker inom redaktionen, inte heller med ursprunget till de uppgifter som publiceras i tidningen eller i radioprogrammet. Att ansvaret ligger på en enda person motiveras främst med att den som vet något skall kunna meddela det för publicering eller skriva en insendare eller artikel om det utan att behöva träda fram öppet och kanske bli utsatt för reprissalier. Även tjanstemän som är bundna av tystnadsplikt kan i regel fritt meddela vad de vet för publicering. Meddelares ansvarsfrihet faller dock bort i tre fall (TF 7:3 första stycket resp YGL 5:3 första stycket), nämligen 1) om meddelaren genom uppgiftslämnandet gjort sig skyldig till allvarligare brott mot rikets säkerhet, 2) om meddelaren uppsåtligen oriktigt utlamnat allmän handling, som ej är tiligänglig för envar, och 3) om meddelaren uppsåtligen åsidosätter tystnadsplikt i vissa fall som uppräknas i 1980 års sekretesslag 16 kap om ansvar på tryckfrihetens område för brott mot tystnadsplikt.

Det är en brott både mot yrkeshedern och mot TF och YGL att röja en författare, uppgiftslämnare eller medverkande som vill vara anonym (se TF 3 kap resp YGL 2 kap).

Det är vidare förbjudet för myndigheter eller annat allmänt organ att efterforska författares eller meddelares identitet. Sådan eflerforskning bestraffas numera uttryckligen i TF 3:4 resp YGL 2:4, dock med undantag för de fall då den som efterforskas kan åtalas eller eljest bli föremål för ingripande för sitt meddelande eller sin framställning.

Enligt TF 1:2, YGL 1:3 och radiolagen (RL) 19 § får inte någon utomstående förhandsgranska skrift/radioprogram eller förbjuda tryckning/sändning därav.

Åtal för tryck- och yttrandefrihetsbrott

Efter publicering kan innehållet i skriften - radioprogrammet - leda till åtal. För ärekränkning måste den som kränkes själv väcka åtal om det inte finns skäl för s k allmänt åtal. Sådant åtal väcks av justitiekanslern liksom för andra brott som kan begås i tryckt skrift och radioprogram. Den slutliga prövningen ligger på domstol som i dessa mål har en särskild sammansättning eftersom skuldfrågan i första hand skall prövas av jury.

Vad som är brottsligt i en tryckt skrifts innehåll (tryckfrihetsbrott) anges i TF.

Vad som är brottsligt i ett radioprogram anges i YGL genom hänvisning till TF.

Det kan vara brottsligt som otillåtet yttrande eller som otillåtet offentliggörande. Det senare innebär publicering av sådant som skall hållas hemligt (se TF 7:5).

Vad som är otillåtet yttrande uppräknas i TF 7 kap 4 §. Förutom ett antal brott mot staten och landsförräderi anges i brottskatalogen bl a uppvigling, hot mot folkgrupp och förtal och förolämpning, dvs ärekränkning. Straffskalorna i BrB skall tillämpas (TF 7:6). Det är nödvändigt att studera BrB jämsides med TF.

Förtalbrottet

TF och BrB betecknar som förtal att någon utpekas som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest uppgift lämnas som är ägnad utsätta denne för andras missaktning.

Att uppgiften är sann friar inte utan vidare. Man får inte säga något kränkande bara därför att det är sant. Bara om man var skyldig att uttala sig eller om det med hänsyn till omständigheterna eljest var försvarligt att lämna uppgift i saken kan det bli en frikännande dom. Utgivaren måste då visa att uppgiften var sann eller att han - vid den tidpunkten då uppgiften lämnades - hade skälig grund för den.

Uttrycket «försvarligt att lämna uppgift i saken» torde bl a innebära att en vidsträckt kritikrätt bör föreligga när det gäller personer som framträder inför offentligheten eller vilkas verksamhet tilldrar sig intresse ur allmän synpunkt. Även behovet av en fullständig och vederhäftig nyhetsförmedling kan stundom ha företräde framför den enskildes anspråk på skydd mot kränkande uttalanden.

Att föra bevisningen om «skälig grund» kan vara svårt ifråga om uppgifter i en tidning och ett radioprogram; utgivaren har kanske själv inte tagit del av uppgiften före publicering. Man måste göra antagandet att han verkligen hade tagit del av den (se TF 8:12) och ställa frågan, om det med hänsyn till då kända förhållanden och tillgängliga kontrollmöjligheter var rimligt att tro att den var riktig.

Även förtal av avliden kan bestraffas. Det förutsätts då att gärningen antingen är sårande för de efterlevande eller eljest kan anses «kränka den frid som bör tillkomma den avlidne.

Allmänna handlingars offentlighet

De statliga och kommunala myndigheters handlingar, allmänna handlingar är i regel fritt tillgängliga för vem som helst, dvs offentliga (TF 2 kap). En myndighet är skyldig att ställa offentliga handlingar till förfogande för den som vill se dem. Det gäller både de handlingar som har upprättats hos myndigheten och sådana som har kommit in till myndigheten från enskild eller annan myndighet. Med handlingar förstås dels framställningar i skrift eller bild och dels upptagningar som kan avläsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Till den senare gruppen handlingar räknas bl a bandupptagningar, datorprogram, fonogram av olika slag och videogram.

Undantagen från offentligheten finns angivna i en särskild lag, 1980 års sekretesslag. Frågan om utlämnande av en handling skall prövas av den myndighet som förvarar den. Den tjänsteman, som har handlingen i sin vård, kan i klara fall själv lämna ut den. Om han vägrar, har man rätt att få frågan hänskjuten till myndigheten och vid fönyat avslag överklaga. Besvärsvägen går via kammarrätten till regeringsrätten. Vid beslut av allmän underrätt går besvärsvägen via hovrätten till högsta domstolen. Beslut av departementschef kan överklagas hos regeringen (TF 2:15).

Anser man att en myndighet förfarit oriktigt kan man - samtidigt med eller i stället för att överklaga - vända sig till JK eller JO som har möjlighet att ingripa med åtal mot felande tjänstemän men inte kan ändra ett meddelat beslut eller beordra myndighet att göra det.

Hemligstämpling kan av myndighet åsättas en handling, om myndigheten finner skäl till antagande att hinder mot utlämnande av handlingen föreligger enligt sekretesslagen eller annan författning. Stämpeln tjänar som varningssignal men är inte bindande vare sig för myndighetens egen utlämningsprövning eller vid besvärsprövning.

Har beträffande handlingar som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet förordnats, att endast viss myndighet får pröva frågor om handlingens utlämnande, skall detta antecknas på handlingen. Det kallas för kvalificerad hemligstämpling.

Upphovsrätt

Lagen 30/12 1960 om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1969:729) syftar till att skydda andligt skapande. Som litterärt verk betraktas inte bara skönlitteratur utan även facklitteratur m m («beskrivande framställning») och vidare vissa bildmässiga framställningar, nämligen kartor och andra i teckning eller grafik eller i plastisk form utförda verk av beskrivande art (1 §).

För att ett verk skall föreligga fordras en viss grad av självständighet och originalitet. Ledare, repotage, kulturartiklar, recentioner, tecknade porträtt och karikatyrer m m är i regelverk. Motsvarande gäller för radio- och tvprogram. En nyhet, dvs det faktum att något har inträffat, är inte skyddad.

Den som har skapat verket har ensamrätt att förfoga över det (2 §). Han kan bestämma, om verket skall mångfaldigas eller på annat sätt göras tillgängligt för allmänheten. Denna s k materiella rätt kan upphovsmannen överlåta. Om flera har medverkat och deras bidrag inte kan särskiljas, har de upphovsrätten gemensamt. Upphovsrätten till en intervju torde vanligen tillkomma intervjuaren, men om den intervjuade själv har skrivit eller dikterat intervjun helt eller delvis, kan upphovsrätten tillkomma honom eller båda tillsammans. For radio- och tv-program är delad upphovsrätt vanligast.

Upphovsmannen har också ideella rättigheter (3 §). Han har rätt att vid offentliggörande få sitt namn nämnt, och verket får inte ändras så att upphovsmannens «litterära eller konstnärliga anseende och egenart» kränkts. Verket får inte heller offentliggöras i kränkande form eller sammanhang. Den ideella rätten kan upphovsmannen bara delvis överlåta.

Upphovsrätten till ett verk hindrar inte att verket refereras. Citat får göras «i överensstämmelse med god sed», «i den omfattning som betingas av ändamålet» (14 § st 1). Detta är lagens stöd för pressgranne-spalterna. I kritisk eller vetenskaplig framställning får man i anslutning till texten återge offentliggjort konstverk; så i recensioner (14 § st 2). I vissa fall har konstnären rätt till ersättning.

I tidning eller tidskrift får ur annan tidning eller tidskrift återges artikel i religiös, politisk eller ekonomisk dagsfråga, såvida ej förbud mot eftertryck är utsatt (15 § st 1).

Företag, organisationer eller myndigheter får inte fotokopiera tidningars text och/eller bilder utan särskilt tillstånd. Tillstånd att kopiera for intern information till anställda m fl kan erhållas hos Föreningen Presskopia, Box 22500, 104 22 Stockholm, tel 08/13 25 20.

Ett kopieringsförbud gäller också for radio- och tv-program.

Vissa andra inskränkningar gäller (16-23 och 25 §§).

Allmänna handlingar är i vissa fall i princip helt uteslutna från upphovsrättsligt skydd (9 §). I andra fall kan upphovsrätt till sådana göras gällande i större eller mindre omfattning (24 §).

Upphovsrätten varar i regel till utgången av femtionde året efter upphovsmannens död (43 §).

Kataloger, tabeller och andra sådana faktasamlingar åtnjuter skydd mot eftergörande under 10 år (49 §). Hit kan en karta hänföras, om den inte anses som verk.

Fotografier är skyddade genom en egen lag, lagen 30/12 1960 om rätt till fotografisk bild (SFS 1960:730). Den som har framställt fotografisk bild har ensamrätt att förfoga over bilden (1 §) och har också ideella rättigheter (2 §). Aven här finns vissa inskränkningar i ensamrätten (rätt till återgivande i kritisk eller vetenskaplig framställning m m 6 - 12 §§). Skyddstiden är i regel 25 år (15 §) efter att bilden framställts. For fotografi med konstnärligt eller vetenskapligt värde gäller dock samma skyddstid som for andra upphovsmän.

OBS! Den 1 januari 1994 träder ett antal ändringar av upphovsrättslagen och fotografilagen i kraft (Jfr. prop. 1992/93:214).

Adressforteckning

Allmänhetens Pressombudsman: Anmälningar angående kränkande publicitet och upplysningar i pressetiska frågor

Kungsholmstorg 5, 112 21 Stockholm

Tel: 08/692 46 00

Pressens Opinionsnämnd

Kungsholmstorg 5, 112 21 Stockholm

Tel: 08/692 46 00

Pressens Samarbetsnämnd (gemensamt organ för PK, SJF och TU):

Box 22500, 104 22 Stockholm

Tel: 08/692 46 00

Pressens Textreklamkommitte: Anmälningar angående textreklam

Box 22500, 104 22 Stockholm

Tel: 08/692 46 00

Publicistklubben (PK):

Box 4044, 102 61 Stockholm

Tel: 08/742 60 70

Radionämnden: Anmälningar angående radio- och tv-program

Stora Nygatan 22, box 2305, 103 17 Stockholm

Tel: 08/14 38 35

Svenka Journalistförbundet (SJF)

Yrkesetiska nämnden: Anmälningar ang. brott mot yrkesreglerna

Vasagatan 50, 111 20 Stockholm

Tel: 08/613 75 00

Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU)

Box 22500, 104 22 Stockholm

Tel: 08/692 46 00

Sveriges Radio AB

105 10 Stockholm

Tel: 08/784 00 00

Sveriges Television AB

105 10 Stockholm

Tel: 081784 00 00

Sveriges Utbildningsradio AB

115 80 Stockholm

Tel: 08t784 00 00

Radioutgivareföreningen

Box 2153

220 02 LUND

Tel: 046-13 35 23

Til dokumentets forside