Historisk arkiv

SATSING PÅ DEI NYE DEMOKRATIA I SENTRAL- OG AUST-EUROPA

Historisk arkiv

Publisert under: Regjeringen Brundtland III

Utgiver: Utenriksdepartementet

Pressemelding

118/96
4. oktober 1996

SATSING PÅ DEI NYE DEMOKRATIA I SENTRAL- OG AUST-EUROPA

  • 70 millionar til investeringsfond for Aust-Europa
  • Garantiordninga til SUS/Baltikum aukar til 3,0 milliardar kroner
  • Vidareføring av tapsfondet på 100 millionar kroner i SUS/Baltikum-ordninga
  • Kapitalutviding i Europabanken (EBRD)

Investeringsfondet for Aust-Europa

-For å fremje norske investeringar i Aust-Europa vil vi skipe eit norsk statleg investeringsfond på 70 millionar kroner, seier handelsminister Grete Knudsen. Handelsministeren strekar under at fondet vil stå sentralt i Regjeringa si samla satsing mot landa i aust. Fondet vil kunne tilføre næringslivet ny investeringskapital, og samstundes redusere den kommersielle risikoen for norske verksemder ved etableringar i desse landa.

Det nye fondet kjem i tillegg til det nyleg skipa investeringsfondet for Nordvest-Russland på 150 millionar kroner som er knytte til omstillinga i Sør-Varanger. Regjeringa har dessutan tidligare gjennom Handlingsprogrammet for Aust-Europa ytt hjelp til å utvikle finansieringsordningar som Europabankens (EBRD) risikokapitalfond for Nordvest-Russland på til saman 45 millionar kroner, og investeringsfondet Barents Invest på 30 millionar kroner. Det er lagt opp til eit samspel mellom fonda som er retta mot dei nye demokrati i Sentral- og Aust-Europa.

Fondet for Aust-Europa og investeringsfondet for Nordvest-Russland skal administerast av eigenkapitaldivisjonen i SND.

SUS/Baltikum-ordninga

Regjeringa gjer framlegg om å auke ramma for eksport- og investeringsgarantiar til dei tidlegare Sovjet-republikkane og dei baltiske landa (SUS/Baltikum-ordninga) med 1,2 til 3 milliardar kroner i 1997.

Handelsminister Grete Knudsen seier i ein kommentar at etterspurnaden etter garantiar under SUS/Baltikum-ordninga har vore så sterk at ramma for ordninga er fullt utnytta i 1996. Ei auking av ramma vil gjere det mogleg for norske eksportørar å få garantiar for eksport og investeringar til desse områda også i 1997.

Samstundes gjer Regjeringa framlegg om å videreføre forsøksordninga med eit tapsfond på 100 millionar kroner under SUS/Baltikum-ordninga. I denne ordninga blir det i staden for statlege motgarantier opna for motgarantiar frå fylkesmannen eller frå regionale styresmakter i dei prioriterte områda i Nordvest-Russland og Baltikum.

- Eg tek den store utnyttinga av SUS/Baltikum-ordninga som eit teikn på at norske eksportørar er nøgde med dei garantiordningane vi har for desse områda i aust, seier handelsministeren.

For å stimulere til endå fleire norske etableringar i desse landa kan det bli aktuelt å skipe samarbeidsavtalar med Europabanken (EBRD) og andre fleirnasjonale finansieringsinstitusjonar for samfinansiering med dei tilsvarande ordningane deira.

Kapitalutviding i Europabanken

Regjeringa gjer framlegg om at Noreg blir med på fordoblinga av eigenkapitalen i Den europeiske banken for atterreising og utvikling (EBRD) med verknad frå og med 1998. Kapitalutvidinga tyder at Noreg bind seg til ei årleg innbetaling på ca. 29 millionar kroner frå og med april 1998 og i dei påfølgjande sju åra.

Lagt inn 4 oktober 1996 av Statens forvaltningstjeneste, ODIN-redaksjonen