Nordisk samekonvension - Direktiv för en expertgrupp

Den 7 november 2001, ändrat den 13 november 2002

Bakgrund
Under Nordiska Rådets session i Reykjavik den 28 februari 1995 bestämde ansvariga ministrar att inleda arbetet med en nordisk samekonvention. Bakgrunden är samernas egen önskan om en konvention. Det togs upp första gången av Samerådet 1986 och följdes senare upp av Samerådets juridiska utskott som utarbetade ett utkast till en konventionstext. I en gemensam rapport från 1988 av de tre samerättsutredningarna i Norge, Sverige och Finland påpekade man behovet och nyttan av en konvention.

En arbetsgrupp tillsattes 1996 som skulle utreda behov och förutsättningar för en konvention. Arbetet genomfördes i samverkan med Sametingen och presenterades i form av en rapport i juni 1998. Rapporten tog upp flera ämnen som kan vara av värde att reglera i en konvention. Man nämner lagstiftningssamarbete, samisk kultur, språk, utbildning, frågor om hälsa, miljö och näringar. Sametingens representanter underströk vikten av att närmare reglera samernas ställning och samisk rätt till självbestämmande. Arbetsgruppen konstaterade att det finns både behov och förutsättningar för en konvention och rekommenderade att det inrättas en expertgrupp med mandat att utarbeta förslag till en konvention.

Vid mötet mellan ansvariga ministrar för samefrågor och sametingspresidenterna i Karasjok den 2 november 2000 var ministrarna eniga om att det är viktigt att fortsätta samarbetet med sikte på en nordisk samekonvension och anmodade det nordiska ämbetsmannaorganet för samiska frågor att lägga fram ett förslag om det fortsatta samarbetet i denna fråga.

Uppdraget
Minstrarna och sametingspresidenterna är vid dagens möte överens om att en expertgrupp skall tillsättas med uppgift att utarbeta ett utkast till en nordisk samekonvention. Gruppen skall bestå av representanter från Norge, Sverige och Finland.

Gruppen skall utarbeta ett utkast till konventionstext med utgångspunkt i rapporten Behov og grunnlag for en nordisk samekonvention. I samband med att man diskuterar det materiella innehållet skall man fastställa huruvida det är en ramkonvention eller en konvention som anger rättigheter och skyldigheter för staten och samerna som man skall utarbeta. Frågan om de ryska samernas eventuella anslutning till konventionen bör beaktas.

De områden som skulle kunna regleras i en konvention kan vara

  • Samernas status
  • Definition av samebegreppet
  • Självbestämmande
  • Samarbete mellan Sametingen och staterna
  • Språk
  • Miljö
  • Kulturminnesvård
  • Hälsa
  • Utbildning och forskning
  • Samiska näringar
  • Kultur
  • Barn och unga
     

Innehållet i utkastet till konventionstext ska utarbetas mot bakgrund av de internationella instrument som respektive land är bundet av samt sedvanerätt.

Expertgruppen ska också ta ställning till möjligheten att klaga på efterlevnaden av konventionen samt behovet av ett övervakningsorgan. Finner gruppen att behov föreligger ska man även utarbeta förslag i denna del.

Expertgruppen ska redovisa uppdraget till Nordiskt ämbetsmannaorgan för samiska frågor senast den 31 december 2003*.

Gruppen ska bestå av två representanter, jämte två suppleanter för dessa, från respektive land varav den ena ska utses av respektive Sameting. Representanterna ska ha god kunskap om folkrätt. Behövs ytterligare sakkunniga kan expertgruppen adjungera sådana vid behov. Om det under arbetets gång uppkommer behov av en utredningssekreterare kan en sekreterare anställas.

Varje land skall stå för sina kostnader och gemensamma kostnader för expertgruppen skall fördelas lika mellan länderna.


*) Ändring den 13 november 2002:
Expertgruppen ska redovisa uppdraget till Nordiskt ämbetsmannaorgan för samiska frågor senast den 31 december 2005.

Til toppen